Det här med att träffa gamla vänner. Och det känns som att inte gått någon tid alls.

Susanne och jag gick gick i samma klass på högstadiet. Vi var väl aldrig bästisar men umgicks i samma gäng och hon var alltid en av de snälla tjejerna. Det fanns ju många dumma på den tiden.

Sedan dök hon upp på en kundkväll på NK för något år sedan och så tog vi upp kontakten igen. I måndags avnjöt (eller, allt är ju relativt) vi open mic night på Bara Vi med ett glas vin. Där underhölls vi av en hel drös lägereldsgitarrister, ett par svåra pianister, ett trumpetargästspel och en otroligt plågad poet som tappade mig någonstans runt raden ”våldtog min själ”.

Fint, det här med nygamla vänner.