Härom dagen åkte jag hem till min kära vän Jenny och hennes fina lilla familj. Vi pratade om livet och tog en drink (eller fyra) och kollade film och bara hängde. Och sedan så sov jag över och så åt vi frukost ihop i ungefär två timmar och sedan bar det av ut i snön.

Det är så fantastiskt att hänga med vänner som känt en hela livet, jag slappnar av på ett sätt som jag sällan annars gör.

Jag tog med kameran till lekplatsen och knäppte av några bilder på Jenny och hennes två barn, Ove och Siv, när de tumlade runt i snön. Jag tycker bilderna blev så himla fina. De fångade liksom den här vardagsglädjen. Vardagslyxen som är kvalitetstid.

Jag hade inga täckbyxor med mig, annars hade även jag gått loss i pulkabacken. Sån fail på att inte ha med dem!

Jag lånade mössa och stövlar av Jenny, hade liksom inte preppat för snöäventyr. Leia kämpade med snö i tassarna. Hjärtat.

Jag och Leia gick en sväng längs vägen där Jenny bor, precis i slutet av Höga Kusten-leden.

Snö i skägget. <3

Sedan kom Jennys man Fredrik och så sprang de ikapp hem med barnen på efterkälken.

Det är sådana här stunder som ensamheten sticker lite extra i en samtidigt som hjärtat känns extra varmt.