En promenad ut i skogen med mamma och brorsan. Bomull för själen. Vi spionerade lite på Foppa och skuttade över stenar och rötter. Och skrattade. Det var skönt. Jag försökte lära mamma dansa hip-hop. ”Hopp-hopp?”. *fniss*

En av de få stunderna på sistone som mitt huvud inte varit överfullt av youknowwho. Då hjärtat faktiskt inte kändes sådär jättetungt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Hejhej ett halvår senare

Hallå! *knackknack* Är den här på? Är den nån där ute? Det är jag. Bloggaren som inte bloggat på ett halvår. Som haft sån jäkla

Ordet hälsa säger mig ingenting längre

Jag spyr på ordet hälsa. Det är verkligen ett så sjukt uttjatat ord som tappat all form av innebörd och kraft. Det känns bara överpeppigt

Cookieinställningar