Efter fem dagar i Stockholm höll jag på att kvävas så jag åkte hem en dag tidigare och nu sitter jag här och ute går världen mest bara mellan grått och svart och jag undrar om det här är de dagarna som man kallar livet.

Men vi börjar i rätt ände va?

I tisdags kväll anlände jag till ett höstvarmt Stockholm och min jacka var alldeles för varm för de 13 grader som huvudstaden bjöd på. Jag drog min väska (som var pinsamt tung för fem dagar) från Centralen till Brunkebergs Torg där jag checkade in på Hobo där jag skulle bo under veckan.

Hobo är en sånt där superhippt hotell där jag alltid känner mig lite malplacerad men samtidigt helt hemma? Jättekonstig känsla.

Så här såg mitt rum ut. Ett sånt där minirum som man byggt bak och fram för att få lite utsikt från sängen (över en innergård med takfönster från Gallerian i mitten). Jätteskön säng, jättekonstig placering av eluttag. Och självklart glasvägg mellan duschen och resten av rummet.

Den där grejen med att toaletten prompt ska vara en öppen del av hotellrummen nu för tiden förstår jag inte överhuvudtaget. VEM vill sitta och skita med andra i rummet? Oavsett vem det är? Partner, kollega eller kompis? Jag skiter helst ifred (även om det ej hänt sedan man skaffade hund).

Himla bra grej var dock att man fick låna paraply som hängde på rummet.

Frukosten var lätt det bästa med hela vistelsen. Den intogs på TAK som är en takbar och restaurang på översta våningen i huset (tror det var 14:e? Jag bodde på 8:e). De hade matcha overnight oats (sååå hippt), gröna smoothies och livets äggröra. Jag åt samma varje morgon. Kaffe, äppeljuice, overnight oats, äggröra och en bebiscroissant. Mums.

På onsdagen efter frukost åkte jag till Södermalm och slog mig ner vid bordet på Sofia Liljas vind. Vi har nämligen inte bara ett utan TVÅ projekt på gång tillsammans just nu.

Om du tycker att Sofia känns bekant så är det för att hon under nio säsonger var sångcoach på ”Idol” och där kommer vi in på ämnet. Vi ska nämligen göra musik ihop! Detta är något jag varit sugen på sååå länge och skrivit texter i min anteckningsapp men eftersom jag inte kan spela något instrument (och mina försök att lära mig spela gitarr misslyckats fatalt) och alla melodier jag försöker mig på låter som psalmer så har det liksom inte blivit av.

Tills jag bad Sofia ge mig en sånglektion när jag skulle sjunga på Vilmers (min systerson) dop i augusti. Efter det sa jag lite på skämt men mest på allvar ”vi borde skriva musik ihop”. Och här är vi! haha!

Jag har inga ambitioner att försörja mig som artist men den kreativa processen är så spännande! Och sjukt utmanande. Mer än en gång som jag bara ville gömma mig för att allt lät skit.

Men nu har vi en melodi och så ska jag skriva text på min kammare. Iiihh!

Sedan drog jag iväg och hade en session med en annan Sofia – den här! Fia coachar ju mig sedan ett år tillbaka men det kikar vi på att avrunda snart så att vi kan bli kompisar på heltid istället.

Det är ju lite lurigt det här att bli coachad av någon och samtidigt ha en kompisrelation. Jag och Fia kände ju varandra lite innan hon började coacha mig men under det här året har vi också blivit mer nära kompisar vilket gör att vi kikar på hur vi vill göra framöver. Fia säger nämligen nej till vinkvällar medan jag är hennes klient. Rimligt men vafan? Vill ej välja.

Dock säger hon ja till lunch! Mitt och Sofias andra projekt ville vi nämligen introducera – och kanske släpa med – Fia på. Vi får se var vi landar (och vad chefen Sjödén säger) men detta kan bli riktigt spännande och bra på alla sätt och vis!

På onsdagskvällen hade jag dragit ihop en liten AW på min hotellbar och testade självklart surölsutbudet (älllskar suröl).

Bland annat kom de här fina personerna! Pearl och Zeina och Andra och Ebba! Och ni må tro att man får the royal treatment på restaurang när Zeina är med. Oh lord vad uppvaktade vi blev! Vill aldrig gå och käka utan henne igen.

På Hobo serverar de libaneniskt käk och Zeina har ju örnkoll så det var bara att följa hennes lead i beställningarna och MUMS vad gott det var! Jag är inte så mycket för bönor (hummus) så har liksom dissat libanesiskt av den anledningen förut. Så himla kul att få upptäcka något nytt och speciellt med proffsguidning.

Satt alldeles för långt ifrån Andra för att pumpa henne på börstips (och vår podd dagen efter blev inställd då hon fick punka på bilen på vägen) så får spana in hennes nya bok istället!

Mer kändisar! Vicke var nämligen med. Han (och Pearl) vad med i Anders Bagges hundprogram om hemlösa hundar för några år sedan. Det var så Vicke hamnade hos Pearl!

Han är ju så sjukt sött men väldigt vaktig om sin väska. Ville man klappa när han satt i den blev han morrig och nafsade också på mig vid ett tillfälle. Han har dock inga tänder så skadorna blev mest på mitt ego.

Torsdagen spenderade jag mest på mitt hotellrum (eftersom sagda podd blev inställd). Jag körde livesändning, gruppcoaching och spelade in reels innan jag smög mig ut på stan för att fixa naglarna och sedan dra till Söder för AW.

Med de här! Sist jag såg Sanna var i Abisko och Åsa vet jag inte hur många år sedan det var jag såg. Men det här är människor som det krävs ca 10 sekunder för att känna sig bekväma med och komma rakt in i lunken igen. Och med ”lunken” menar jag samtalsämnen som mens, sex och kristaller. Allt över en råraka och en massa bubbel.

Puss och tack för en ljuvlig torsdagskväll!

Sanna tog bussen mot Essingen och Åsa gick med mig till tuben innan hon cyklade hemåt. Det är ju sådana här kvällar man saknar med Stockholm.

Jag fick frågan flera gånger per dag medan jag var nere; saknar jag Stockholm? Och. jag kan helt ärligt säga; näe. Inte att bo i. Jag saknar mina kompisar och att spontant kunna möta upp människor för en AW. Och liksom den där känslan av livet i kroppen efter en sådan här kväll.

Men allt annat? Näe.

Det blev fredag och jag gled förbi Spalt PR för att krama på Sanna och spana på deras nyheter! Jag och Sanna jobbade med varandra på Attling för 100 år sedan och sedan dess har hon skuttat runt i Stockholms PR-värld och nyligen landat på Spalt.

SÅ lyxigt. Att få glida in, få en kaffe, träffa en härlig person, klämma på lyxiga prylar och få en påse med godsaker med sig därifrån. Bättre sätt kunde man ändå inte startat en fredag?

Om du hängt här länge kanske du minns när jag jobbade på företaget som ägde NK Details? Detta var typ 12-13 år sedan. I alla fall.

Jag jobbade ju som marknadskoordinator på kontoret men är det var högsäsong, som på sommaren eller julhandeln, då fick jag komma in och jobba i butik. Och det jag var uteslutande bäst på var att sälja solglasögon. Att hitta rätt solglasögon för rätt ansikte! Och så även för mitt eget! Dessa från Dior hade ju gärna fått följa med hem från Spalt om man så säger.

Sedan gled jag två kvarter bort till Helio/GT30 där jag poddade hela eftermiddagen till We Are Influencers. Fyra intervjuer på rad bara BAMBAMBAM.

Roligast var ändå när jag poddat klart med Elin Skoglund och Petra Månström satt och väntade och det visade sig att de följde varandra på Instagram och Petra blev lite starstruck och de tog en selfie ihop. Gulligt!

Min sista poddgäst Amilia Stapelfeldt och jag gick och käkade middag efter vårt poddande. Det kändes verkligen som att vi träffats förut – och känt varandra hur länge som helst – men vi har ju aldrig träffats innan! Vi poddade i vintras men det var på Zoom. Haha!

Det visade sig att restaurangen Ted (Bianca Ingrossos killes restaurang) låg i samma hus som poddstudion och de hade bord ledigt så det knep vi och åt sinnessjukt god pasta och drack chablis.

Och ja, det smygtogs bild på Philippe. (Egentligen inte, Amilia tog bild på baren och han råkade vara i bakgrunden haha! 😅)

Och sen gick jag tillbaka till hotellet, sov som en sten och åkte hem dagen efter. Tack Stockholm för den här gången!