Det har gått en hel vecka av december och snart är det här året slut. Minns du när man var tonåring och åren liksom kröp sig fram? Nu verkar de ha kommit in i någon form av sprintfas och går superfort! Hur blir det då när man är 60?

Den första snön har äntligen kommit och mörkret har fått lite konkurrens. Men det är fortfarande väldigt, väldigt mörkt. Och jag är så trött. November och december har varit riktigt tunga månader i år, energimässigt. Och även om jag verkligen älskar att bo på landet så tär det på mig, det här att inte ens ha gatlysen och en stad som lyser upp vardagen.

Men jag har en vedspis och jag älskar den gränslöst. Eldar så det står härliga till varje dag och blir bättre och bättre på att faktiskt få en brasa att både bli till och hålla sig vid liv!

Jag och Leia har gått i skogen, så klart. Nu börjar kanske den vackraste skogsårstiden – snöårstiden. Nu börjar dock också årstiden då Leia liksom smälter in i omgivningen vilket gör livet lite jobbigare när hon springer iväg på egna äventyr.

Bäcken som låg torr hela sommaren brusar nu så jag hör det hela vägen ner till huset. Det är något magiskt med brusande vattendrag, jag kan stå där och titta hur länge som helst, försöka följa vattnet i sin väg. Lyckas gör jag så klart aldrig för att det är, well, vatten.

December började med öppet hus i stans kanske knäppaste byggnad, Ting 1. Huset är byggt över gamla Tingsrätten, därav namnet, och inspirerad av Bengt Lindströms tavla Women dance.

Du förstår, gamla tingshuset är K-märkt, därför fick man inte bygga direkt ovanpå huset. Lösningen blev att att bygga ett betongskaft på innergården och sedan låta nybygget liksom sträcka sig ut över den befintliga byggnaden och bilda en fyrkant på 22 gånger 22 meter med plats för 51 bostadsrätter.

Jag har tyckt att huset har varit ganska fult men nu när jag fått ta del av bakgrundshistorien så gillar jag det. Snacka om att ta ut svängarna.

Nicklas Nyberg är en välkänd entreprenör i Övik och ville fira att hans familjeföretag Nybergs måleri fyllde 90 år och bjöd därför in hela Övik på tårta i hans lägenhet. En helt knäpp grej, jag älskar det!

Nicklas bor själv på toppvåningen i Ting 1 och öppnade dörrarna till lyxlägenheten – och sin enorma samling av Bengt Lindströms verk – för allmänheten. Och det var minst sagt färgglatt. Och välbesökt! Typ 1000 pers kom för att få en titt.

Egen terass och utsikt över Öviks inlopp och hamn.

Mamma var med och ungefär lika stor som EN av Nicklas 180 (?) Bengt Lindström-tavlor.

Efter kalaset gick vi till kyrkan och tittade på Luciakröningen av Öviks Lucia. På min tid (ja, jag är 100 år) så var det här en enorm grej, kyrkan var alltid knökfull och Luciatåget åkte i procession genom stan ovanpå bilar (!). Nu var kyrkan halvfull och det är länge sedan processionshistorien las ner.

Igår snöade det ungefär en decimeter men när jag varit ute och skottat en timme så började det regna så vi får se hur länge snön är kvar. Isen har i alla fall lagt sig över sjön.

Glad andra advent!