Hela dagen har jag känt mig funky. Stressad, ofokuserad och konstig. Men så plötsligt, när jag klev ur bilen hemma, så kände jag mig glad. Bara sådär. Glad, liksom. Det är inte en känsla som jättefrekvent dyker på mig bara huxflux. Sedan kom jag upp till lägenheten och ser att pappa har diskat. Igen. Att komma hem till ett fint kök varje dag är lyx om någon. Jag tror jag behåller pappa här. Han får inte åka hem igen.

Nu ska jag lyssna på glad musik och klänga fast vid känslan.