Idag är det halvtid. Två månader sedan jag kom till New York. Och ganska precis två månader tills jag åker hem till Stockholm igen. Två och en halv vecka kvar i New York innan äventyrskarusellen drar vidare. Separationsångest börja smånafsa i hälsenorna på mig och gnaga sig upp mot maggropen.

Om allt jag ville de första två veckorna var att åka hem så har det slagit om helt nu. Jag vill inte åka hem. Jag vill vara kvar i mitt lilla alternativa universum. Där jag passar in ingenstans och överallt. Där man är vän med alla trots att de knappt vet vad man heter. Där man blir bjuden på fest av en komplett främling, går dit och har helt bisarrt roligt. Där man kan vara vem man vill, hur man vill och ingen höjer ens på ögonbrynen.

Jag kommer sakna denna städernas stad. Pulsen, människorna och de fina vännerna jag fått här. Hur man aldrig är ensam men oftast helt anonym (förutom när man springer på sin chef på gatan!?). Hur det aldrig är mer än fem minuters promenad till det viktigaste (tvätt, vin, godis, mat). Och hur levande man känner sig när man går hem klockan ett på natten och bara andas in friheten och möjligheterna som den här staden innebär. Den där promenaden hem kommer jag att sakna mest av allt. Jag kommer nog banne mig till och med sakna de störiga turisterna som tar upp hela trottoaren när jag har bråttom.

Jag har lyckats förtränga verkligheten rätt länge nu. Det där som gnager där hemma börjar bubbla upp igen. Saker som måste tas tag i. Viktiga saker. Riktiga saker. Sånt som man inte kan skjuta upp hur länge som helst. Jag tror det kallas ansvar. Inte riktigt redo för ansvar ännu.

11 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Jag är nominerad till Årets Landsbyggare!

Jag är en av finalisterna till titeln ”Årets Landsbyggare” i kategorin ”Attityd”!!!! Årets Landsbyggare är ett årligt pris som tilldelas någon som har gjort en

Att vara lite som en humla

Jag älskar klyschor. Eller så här – jag älskar när saker och ting faktiskt har en tanke. En betydelse. När det kommer till mina tatueringar

106. Om att lägga fokus på rätt saker med Flora Wiström

När Flora Wiström, bloggare, skribent och författare, gästade podden för fem år sedan, som min andra gäst någonsin, delade hon bland annat med sig av sina bästa bloggtips och outade sig själv som hipsterbloggare (med lite hjälp från mig).Nu är hon til…

Att jobba digitalt – mina bästa verktyg

Världen är konstig just nu. Jag har i stort sett slutat följa nyheterna för jag blir knäpp av alla enorma rubriker och hysterin som är