Älskar sådana här mornar. Då man nästan skuttar fram.
Jag hade inte tränat på en vecka och det kändes verkligen. Jag blir sur, trött och deppig av att inte få min endorfin-sil ett par gånger i veckan. Så blir det när man låter jobb och folk och trötthet komma i vägen.
Men i morse var jag tillbaka på SATS och körde ett BodyPump pass så det sved i hela kroppen. Jag kör sällan konditionsstyrketräning längre utan lyfter lite och tungt istället, så det var lite härligt att chocka igång kroppen igen.
Och sedan vet ni, sedan kom det finaste.
Eller vänta. Först måste jag berätta att de har REGNDUSCHAR på SATS St Eriksbron. Jag kommer nog aldrig komma över den härligheten. Så.
Jag lämnade gymmet och stannade förbi Wayne's vid St Eriksplan och köpte kaffe och en macka. Sedan tänkte jag att jag skulle ta bussen upp till Torsplan men ändrade mig i sista sekunden. Tänkte att lite fot-ont var det liksom värt för att få frisk luft och slippa trängas i den där bussen.
Och vilken win det beslutet blev. Bussen låg steget efter mig hela vägen, med den elaka texten FULLSATT där det brukar stå ”Södersjukhuset”. Vi kom fram exakt samtidigt till Torsplan och på vägen hade jag istället för att trängas och skuffas på bussen fått sippa kaffe, le mot främlingar och njutit av morgonluften. Samt att ca varje man jag mötte längs hela Torsgatan var tokigt vacker! De finns alltså kvar i stada. Härligt att veta.
Sådär. Nu har jag kvittrat klart. Jag hoppas ni får en sådan där toppitoppig onsdag.
Dag 5/100 – Inlägg 10/100
