Jag vet inte ens var Folktandvåren i Borås ligger. Jag har aldrig varit där. Mamma jobbar på FTV här i Övik så varenda gång jag är på hemmaplan så ser hon till att jag får kolla upp mina tansebissingar. Jag har sprungit där sedan jag var två äpplen hög och varenda gång jag kommer dit så nyper de mig (mentalt iaf) i kinden och utbrister ”Va stooor du har blivit! Lottas tös har blivit stoooor!”.
Idag hade datorerna klappat ihop så alla sprang omkring som yra höns och letade efter förlorade ettor och nollor medan jag väntade snällt och läste om ilande tandhalsar. Karin grävde lite i tänderna och proklamerade ännu en gång att jag borstar för hårt men det hade ju haft någon positiv utgång eftersom jag inga hål hade – den här gången heller! Två gånger om dagen gör munnen glad!
Nu ska jag iväg med mommo på vattengympa. Jag får dock inte gympa själv utan ska bara hjälpa henne när hon skuttar runt. Eller.. mormor skuttar inte så mycket längre, hon vinglar mest. Men söt är hon iaf! 🙂
Sedan ska jag till tandläkaren en sväng till och bli av med den sista kvarlevan från min tid med tandställning för 10 år sedan. En sträng bakom övre, främre tandraden som hållit ihop paketet men som nu har sett sina brister och lossnat. Och så skulle hon ”putsa”. Hmm…
Ciao!
