Det här är min vän Jenny. Vi har känt varandra sedan gymnasiet då vi bland annat drev ett videoproduktionsbolag under Ung Företagsamhets flagg. Det hette Tequila Productions. Där har ni liksom grunden för vår vänskap. Hon var VD och jag var ekonomichef. Hur fan jag fick det jobbet vet ingen men hon var en jädra bra VD i alla fall.
Efter gymnasiet flyttade hon till Stockholm och började jobba med TV. Det som alla egentligen ville göra i vår klass men få hade modet att faktiskt ge sig på den drömmen. Men Jenny, hon och mod sitter liksom ihop. Sedan dess har hon jobbat som TV-fotograf på bland annat Robinson, Så Mycket Bättre och tonvis med galor. Ja, och Eurovision Song Contest. Den lilla fjädern i hatten liksom.
Efter ungefär 10 år i TV-branschen flyttade Jenny tillbaka till Övik där vi båda kommer ifrån. Hon gifte sig och skaffade några barn. Och började baka en sjuhelvetes massa. Man var rackarns nöjd när man blev bjuden dit på middag kan jag säga för efterrätten var alltid något jävligt gott med en konstnärlig twist.
Och så bestämde hon sig för att specialisera sig på chokladpraliner. Och när Jenny nördar ner sig, då nördar Jenny ned sig. Herremingud. Fru Hellmans Choklad föddes. Jag hjälpte till med hemsidan och det rullade på ganska bra, på sidan om lite TV-jobb.
Men så blev Jenny sjuk. Förra julen kom cancerbeskedet som en käftsmäll för oss alla. Men så klart mest för henne och hennes lilla, underbara familj. Det var många månader av oro och bara ett svart hål där ingen kreativitet kunde bo.
Ungefär ett halvår senare kom nästa besked. Cancerfri. Och någonstans när började kreativiteten och glädjen att komma tillbaka och Jennys jävlaranamma växa till sig. Och sedan dess har hennes mod och styrka visat helt nya nivåer.
I höstas flyttade Fru Hellman ut produktionen från sitt eget kök och till en lokal. Valde att satsa stenhårt till 100% på verksamheten.
Veckan innan jul var jag hos Jenny och hjälpte till med julordrarna och det var fullt hus i tomteverkstaden. De skulle ha öppet hus hela veckan innan jul men fick stänga en dag tidigt. Anledningen? Chokladen var slut. Slut! Alla dessa handgjorda praliner som Jenny stått till fem på morgonen och gjort i veckor var sålda. Succé.
Till våren utökar hon sortimentet och börjar med kurser. För sån är hon, hon står inte still. Hon utvecklas, hon utmanar sig själv. Hon är modig, hon är ödmjuk och hon är en av mina bästa vänner.
Jenny, jag älskar dig och jag är så jävla stolt över den du är och vad du gjort med ditt liv. Tack för att du finns.
—
Kolla in lite bilder från julproduktionen här nedan!
Jenny gör skalen till pralinerna.
Min lilla mamma hjälpte också till att packa askar.
Sugen på att testa? Köp din ask här!
6 svar
Så himla fin kärleksförklaring till en vän, så himla cool vän och vilka härliga bilder! Alltså, choklad <3
Jag var på ett besök i Fazers chokladfabrik i Helsingfors för ett par veckor sedan, eller ja man får inte besöka själva fabriken pga nya EU-regler – men de har ett nytt superfint besökscenter som jag rekommenderar om man är i staden! (Rekommenderar också att man besöker staden!) Tips: man får äta så mycket choklad som man orkar!
Vilket fint inlägg om din fina vän! Tycker verkligen om att läsa om personer som kör på det de tror på och lyckas, sjukt inspirerande 😀
Så fin beskrivning av min älskade kusin (eller bonus-lilla-syster som jag mer ser Jenny som) och så på pricken. Mod, driv och kreativitet är verkligen Jenny! ❤
Så fint och vackert skrivet om din vän. Imponerande! Jag gillade också din senaste vlogg.
detta inlägg, linda. så otroligt fint.
Wow så vackra praliner!