Hon tänkte väl att hon skulle dra sitt strå till stacken och bidra till julbordet. Eller att hon bara skulle visa matte och husse att hon faktiskt är aktiv när hon är ute och inte bara raggar på kattpojkar eller ligger under en bro och sover.
Mitzi kom precis hem, stolt som en tiger, med en liiiiten, liten, stendöd talgoxe i munnen. Satt på bordet på balkongen och tittade in i värmen (Man måste vara inne när man ska spisa julbord förstår ni). När C öppnade balkongdörren för att släppa in henne blev hon så till sig att hon tappade fågeln i vändningen och C fick chansen att manövrera bort henne från pippin. Som följaktligen fick en värdig begraving i soptunnan.
Jag som trodde att plingan runt halsen var ett säkert kort för att hon inte skulle kunna smyga sig på pippisarna. Detta kanske bara var en dum pippi. He had it coming. Och hon var ju så stolt.