Igår kväll mötte jag upp Robert och Emma som är på besök i New York för att fira Emmas födelsedag. De är New York-oskulder och hade som sådana varit uppe i Empiren och knallat runt hela dagen så de hade jätteont i fötterna.

Vi började med middag på Tao. Edamamebönor och Pad Thai. Mummilumma. Emma var himla fin i håret.

Sedan åkte vi till Brandy's, en pianobar på Upper East. Vi kom fram till ganska snabbt att vi behöver en sån här pianobar i Stockholm.

Robert, Emma och jag.

Jessica och Marie var redan på plats.

Sedan kom även Roberts kompis Antonio. Han bor i stan och pluggar skådespeleri.

På Brandy's spelar världens finaste pianokille. Han kan nog alla låtar i hela världen.

Det är väldigt svängigt och alla sjunger med. Men man får inte dansa. För det är lag.

Sedan blev klockan ett och jag tog min obefintliga röst, som blivit ännu mer obefintlig av skrålande till låtar som ”I will survive”, och tog en taxi hem. När taxin susade FDR Drive fram så gjorde det lite ont i hjärtat. Snart är det liksom slut. Vill inte.

4 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

137. Hälsa inifrån och ut med Oskar Arngården

Oskar Arngården jobbar som sjukhuspräst och blev för några år sedan internationellt känd på Instagram genom sitt träningskonto Crossfitpriest där han visar upp crossfitövningar och

Torsdagsdrama

Alltså, vilken jävla dag. Igår åkte jag hem till Övik eftersom vi idag skulle ta farväl av Annas pappa som gick bort för några veckor

Jag mår inte så bra just nu.

Jag har inte bloggat på 10 dagar. Ännu längre om man tänker på att det senaste inlägget var en vlogg. Och alltså, den här prestationsångesten