Helsingforskryssning med jobbet, som till stor del består av ett gäng 20-åringar, tar på krafterna. De är en bunt energiknippen medan jag känner att jag verkligen inte är 20 längre.
Och med de orden går jag och lägger mig tillsammans med Freaky Friday. Ironiskt, eller hur?
Världen gungar fortfarande efter Helsingforskryssningen, det var rätt rejäl sjögång på vägen hem igår kväll!
Och snacka om skrämselhicka när jag kommer hem och upptäcker att jag tappat nycklarna. Inte direkt den situation man vill sättas i när man har packning upp till öronen, det är kallt och man är fortfarande smått sjösjuk (och sjukt kissnödig). Soffis hade tagit sin tillflykt till Nypan i helgen så där kunde man inte heller vänta sig någon räddning. Så jag fick snällt ringa till hyresvärden och be honom komma på sin vita springare, vilket han glatt gjorde.
Under tiden åkte jag en extra vända Fridhemsplan tur-och-retur och sedan satt jag i trapphuset och halvsov som en annan lodis (och smällde i mig wienergums från taxfreen). Allt samtidigt som jag lite smått freakade ur och försökte komma på var i hela friden jag hade lämpat av mina nycklar! Till saken hör att även bilnycklarna sitter på samma knippa och jag har inga extranycklar. Mer biltrubbel stod inte direkt högt på min önskelista efter förra veckan.
När hyresvärden äntligen kom och jag fick komma in upptäcker jag att nyckelknippan snällt ligger i korgen bredvid dörren och väntar. Den hade inte ens fått följa med på kryssning till att börja med. Ibland tackar man Gud för att man bara är glömsk och inte slarvig.
Gungeligungar fortfarande.
Ifall det är någon som för anteckningar:
– Jag satte koreografin idag på DansAerobics-passet vilket gjorde att det blev riktigt jävla svettigt! We likey!
– Halsbrännan ger inte med sig! Vad hette den där magkatarrsmedicinen kollegan rekommenderade nu igen?
– Jag saknar min familj redan! Eller.. det gjorde jag redan när de gick utanför dörren och jag stod i fönstret och såg dem åka iväg. Kan de inte bo i min garderob så jag kan plocka fram dem när som helst?
– Min mamma är världens bästa. Snällast och bäst och otroligt generös. Älskar dig mammsen!
– Lasagne är gott.
Idag är jag sjukt stressad. Bara så ni vet.
Det kan förklara min magkatarr. Halsbränna så det heter duga. Och så var det tänkt att träna. Hmm….
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer