Vecka 32 | Från ångestdjup till höstpepp

Vecka 32 var en resa. Från avgrundsångest när jag kom hem från Övik till relativt pepp ändå inför höstterminen som väntade runt krönet.

Jag är glad och stolt att jag tillåter mig själv att vara nere när jag är det. På det viset kan jag komma tillbaka så himla mycket fortare än vad jag hade gjort om jag inte gett mig själv den friheten.

Hjärta till mig.

Det här hände förra veckan:

Veckan började med tre dagar då jag mest bara sov, stirrade i taket och grät. Leia höll mig så klart sällskap, bästa kompisen är hon. Och jag tänker att nu har jag gjort bort min höstdepression.

När det är strålande sol skuttar hon alltid upp i soffan och lägger sig mitt i solljuset och sedan ligger hon där och flåsar. Knäpp.

Så smått började jag hälsa på omvärlden igen.

På torsdagen blev jag först intervjuad till en podd och när jag satt där och pratade om mitt jobb så kände jag hur peppen sakta men säkert sipprade tillbaka in i kroppen. Jag höll fast vid den och tog Leia och åkte in till stan.

Köpte mig en finfin anteckningsbok på Bookbinders på NK (en av de få butiker man får ha hund på) och satte mig sedan i Kungsträdgården på en uteservering och planerade stordåd.

Carin kom förbi men gillar inte att vara med på bild så hon tog en bild på mig istället.

Vi satt på den där uteserveringen och åt och drack och surrade i ungefär sex timmar och när vi tog sikte på Söder hade det blivit kolsvart. Men någonstans där borta är Slottet.

På fredagen åt jag frukost och pratade standup, blogghistoria och instagramplanerande med bästa Moa! Det är första gången vi träffas fast jag haft koll på henne i en hel massa år. Så himla skön tjej! Smart och rolig och avslappnad, den bästa sorten.

När jag gick hem i fredags kände jag mig tillfreds och redo för höstterminens start.

Sedan kom helgen och jag fick någon form av fixerifreni. Satte upp tavlor och städade och flyttade runt prylar i en mindre oändlighet. Man skulle kunna tro att jag är gravid och ”nestade” men icke då, så kul ska vi inte ha. Ingen divine intervention här inte.

Och när helgen var slut var både och Leia redo för en helg till.

Blandade tankar från veckan:

» Jag var väldigt existentiell där i början av veckan och ifrågasatte allt som ifrågasättas kan i livet, ungefär. Vad gör jag med mitt liv, ska jag bo där jag bor, varför har jag ingen kille, borde jag skaffa barn. Ja ni vet. Det slutade med att jag möblerade om lite och så var det bra med det. Ändå skönt när insidan lugnar ner sig lite och inser att det är rätt så finfint som det är.

» Jag hör om folk som går omkring och sprayar på sina blommor till höger och vänster. Varför gör ni det? Är det någon slags alternativ vattning eller är det för att inte dammet ska lägga sig? Jag fattar inte.

Tipselitips!

» Ni kanske ser att ett gäng av bilderna här ovan ser lite retro ut? Det är för att Katarina introducerade mig för en helt fantastisk engångskameraapp som heter Gudak och jag älskar den gränslöst. Den ska nog få ett eget inlägg men ladda ner for fucks sake!

» OBS REKLAM! Behöver du kontorsplats i höst? Då tycker jag att du ska komma och hänga med oss på Influencers of Sweden! Jag är en himla bra kontorskompis om än något pladdrig.

Förra året då?

» Då åkte jag med i Pride-tåget för första gången och det spöregnade!