Jag sitter och läser gamla blogginlägg från sist jag var sjuk. Det är läskigt och ganska vidrigt hur mycket jag åter igen känner igen mig i texterna. I tankarna av att inte se någon ljusning, av att vilja veta när och hur det kommer att bli bra igen. Av att så gärna vilja känna entusiasm och glädje att jag tvingar fram det eller fejkar det vilket ger en än värre baksmälla och ångest över att man inte längre vet vad som är på riktigt.

Herregud. Insiktskäftsmällen den meningen precis gav. Vad är äkta och vad är bara påklistrat och framstressat? Jag vet inte längre. För det är otroligt få ögonblick som känns hela vägen in. Jag hade en litenliten stund igår då jag kände mig glad på riktigt. Lätt på något sätt, som att jag blivit av med några av de där sandpåsarna som tyngt i bröstet. Men nu är de tillbaka igen. Bergochdalbanekänslorna från helvetet.

På måndag ska jag börja jobba halvtid igen. Så kom igen nu kroppen. We are on a deadline.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Vlogg: Workation i Lofsdalen

Jag tog med mig några vänner, några flaskor bubbel och en massa skidor och åkte till Lofsdalen för att åka skidor, inspireras och dricka sagda

Odlingssäsongen är här!

Äntligen är odlingssäsongen här på riktigt! Alltså jag älskar odling. Eller så här – jag älskar tanken på odling men har ännu inte riktigt kommit

Midsommar 2018

Midsommar vid foten av berget

Är det verkligen mindre än en vecka sedan det var midsommar? Det känns helt knäppt och jag vet inte riktigt varför det känns som att

En LIVE workshop med Linda Hörnfeldt

Kom igång med din första onlinekurs!

En LIVE tvåtimmars workshop för dig som vill skapa din första onlinekurs. Skriv upp dig på väntelistan för att få information så snart anmälan öppnar!