Jag behöver en paus. En paus från att tänka. En paus från att känna. En paus från alla dessa känslor och tankar som går runt runt och virar in sig i varandra och går likt en spiral upp i himlen och sedan pang ned på jorden igen. Rakt in i verkligheten. Åt vilket håll den nu är. Bär.

Tänk att bara få vara. Här i nuet. Inte känna stress eller oro eller ängslighet. Inte känner saknad eller längtan eller sorg. Bara vara utan press från framtiden.

Visst blir det bättre?

4 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Aldrig nöjd eller aldrig nöja sig

Förra veckan var jag med i PT-Fias podd ”Ofiltrerat”. Fia (Sofia Ståhl) är även med i MIN podd ”We Are Influencers” den här veckan men

Tankar kring en tid som var då

Ikväll har jag tagit en lång och melankolisk promenad down memory lane. Det är konstigt hur händelser som i sig inte verkar så omvälvande öppnar

En sommaronsdag i maj i Stockholm

Nu sitter jag på tåget hem till Övik igen efter några finfina dagar i Stockholm. Jag har helt brutalt ont i magen, ingen aning varför,