Det var perfekt väder för fotboll, ca 25 grader och soligt. Borås Arena var fylld till bredden (nytt publikrekord 17070 pers) och stämningen var på topp. Borås var på helspänn inför säsongens största event, Boråssönerna Svenssons comeback. Och sen så var det ju jag. Klädd i gul tubtop, volangkjol och svart sjal runt höften, kvällen till ära, stod jag inklämd på ståplats mellan Finnige Fredrik Fotbollsfantasten och Svettige Sven Svär-mest-av-alla. Solen stekte och inte ens solbrillorna hjälpte för att stänga ute det elaka klotet som gjorde att man knappt såg ett shit av matchen. Jag hade väl ca 3 dm att röra mig på och när svetten lackar i pannan och klibbar längs benen så önskar man att man hade en sån där liten portabel fläkt som var inne för några år sedan att stoppa under kjolen. De första 30 minuterna var rätt olidliga, både i form av väder och spel. I andra halvlek så artade det sig, solen försvann, jag fick mer plats att stå på och fick se det lilla underverket Joakim Sjöhage pinna på så fort benen höll honom. Så söööt, men det är lite barnarovsvarning på honom. Lillepojken är bara 18 år! En ny fotbollspojke för Marie kanske? Eller var Anders singel igen? 😉

Jag lovar, det var enda gången jag tillägnar ett helt inlägg till fotboll. FY på mig!

Och just ja, vi vann, 1-0. Wii!