Bloggflöde - La Linda

Bebisälgar och luddiga horn

söndag, 22 september, 2024 Inga kommentarer

För fem år sedan besökte jag för första gången Älgens Hus i Bjurholm i Västerbotten och sedan dess har jag tänkt många gånger på att åka tillbaka. Och när vi plötsligt i somras hade en treåring som behövde miljötränas lite med hjälp av älgar så uppenbara sig min chans att klappa bebisälgar igen!

Jag menar, kolla på detta? De är ju helt magiska! Bara superlånga ben och stora öron och en mjuk mule! Som en giraff fast utan halsen som går till månen – underbart!

Förra gången jag var där så var älgkalvarna ungefär en månad gamla och årets kalvar låg däromkring med. De låg mest och sov hela tiden och sprang i sömnen precis som hundarna gör. Och samtidigt rände det runt en massa ungar och skrek och klappade inte superförsiktigt så att säga. Tåliga älgbebisar var detta.

Jag har tidigare tänkt att dessa horn man ser på väggar hos folk är efter älgar som skjutits och tyckt det varit lite morbitt. Men det är ju faktiskt så att älgarna tappar sina horn varje år så det kan ju faktiskt vara så att det är horn man hittat i skogen! Så länge de inte sitter fast på skallen där på väggen dårå.

Alltså här är Linda i sitt bästa element. Jag hade kunnat sitta och klappa älgbebis hela dagen utan problem. Vilken upplevelse. Jag är så glad och tacksam att den här platsen finns!

Vilmer var först inte superpepp på idén att klappa älgar men efter lite köttbullar och med en glass i handen så blev han riktigt modig och vågade sig fram till älgkalvarna och klappa, även utan att sitta i pappas knä!

Det finns naturligtvis restaurang på plats med älg på menyn. Jag åt grytan och den var mums!

Även de vuxna älgarna var tillgängliga och sugna på klappar och jag vill bara säga att, om du får möjlighet att klappa levande älghorn någon gång – ta den! Det är en otroligt cool och konstig upplevelse för hornen är så klart helt annorlunda jämfört med varianten som hänger på väggen.

Hornen är täckta av päls och varma, which makes sense så klart då de ju är en levande del av älgen. Men otroligt häftigt att få klappa. Fick även klappa mule. Snel älg.

Rekommenderar varmt ett besök till Älgens Hus!

Längta och göra i augusti

fredag, 9 augusti, 2024 3 kommentarer

i juli inledde jag vad jag tänkte göra till en ny serie här på bloggen – längta och göra. Idén kommer (som så många andra goda idéer) från min vän Sara Rönne och syftet med de här inläggen är helt enkelt att faktiskt stanna upp och reflektera över vad jag lägger min tid på. Stämmer vad jag lägger min tid på överens med mina ambitioner och målbilder kring hur jag vill må och leva?

Så i början av juli gjorde jag min första lista och jag tänkte att vi skulle inleda det här inlägget med att titta på hur det gick.

*Att cykla MTB i Lofsdalen och njuta av solnedgång på fjäll var onekligen spänning och förundran.*

För spänning

✅ Cykla MTB i fjäll och nedför sagda fjäll
⛔️ Campa. I bil eller i tält eller i hängmatta. Åtminstone en natt.
✅ Dagsutflykta, kanske vandra?

För lugn

✅ Göra ingenting (förutom kanske läsa eller lyssna på bok/podd) i hammocken
✅ Näta om hönsgården (så jag slipper vara orolig för mården)
✅ Skapa luft i kalendern

För jobb och framgång

✅ Få igång automation på min onlinekursworkshop
✅ Ge plats för nya idéer och lust!
✅ Våga ta en paus för att få perspektiv

För själen

⛔️ Bada
✅ Blogga
✅ Lyssna på lusten

För hälsan

⛔️ Skogspromenader
✅ Aktivt undvika doom scrollen
✅ Klappa kanin varje dag

För mitt hem

⛔️ Rensa på vinden när det regnar
⛔️ Anlägg nya perennrabatter
✅ Börja planera garage-makeover

*Det har fixats på gården – bland annat betesbur till Ninez och hela hönsgården har nätats om. Och utflykter har gjorts!*

Det är lite roligt att Sara skriver i sitt augusti-inlägg och spänning och förundran alltid kommer först på hennes lista och hemmet kommer sist medan det är precis tvärtom för mig. Att skapa tillfällen för spänning och förundran kräver enorm ansträngning för mig, det är inget som kommer naturligt och enkelt. Sedan är det alltid värt det men jag upplever att det för mig som ensam person (lägg också till beslutsångesten som är ADHD) är svårare att faktiskt komma iväg och göra saker än om man är två som hjälper till att dra.

Några reflektioner kring resultatet av checklistan är dessa. Jag är extremt besviken att jag inte badat en enda gång i sommar. Det har typ regnat hela juli känns det som så inte jättekonstigt men ändå! Jag älskar ju att bada. Av samma anledning har jag inte varit i skogen så mycket men har gjort desto mer hemma! Och även om just dessa punkter checkats av så har närliggande absolut det! Det har rensats i garaget och ägnats en hel del tid i trädgården.

Extra nöjd med att jag faktiskt lyckats hyfsat med att ha semester den här sista semesterveckan. Jag gjorde ett väldigt aktivt val att ta bort Instagramappen för att få en riktig paus och det har varit väldigt nyttigt. Men det äventyret får jag återkomma till det en annan dag!

Hur som helst, lite så här har juli sett ut:

Så då är vi framme i augusti. I år måste jag påminna mig lite extra att augusti faktiskt också är en sommarmånad och att det fortfarande finns en massa tid för allt sommarnjut, ett och annat bad, grillkvällar och njut i trädgården som fullkomligt exploderar nu.

Så här kommer nu min längtans- och göra-lista för augusti:

FÖR FÖRUNDRAN

👉🏻 Näräventyr och upptäcka nya platser

👉🏻 Träna kantarellsök med Luna

👉🏻 Vara i skogen

Kommentar: Jag drivs inte riktigt av spänning i klassisk benämning så la till ”förundran” också. Det som hamnar under ”spänning” kan ofta även hamna där för mig.

FÖR LUGN I SJÄLEN

👉🏻 Göra ”kapabla” saker (som att bygga saker)

👉🏻 Avinstallera IG minst en dag i veckan (gärna hela helgen)

👉🏻 Åka på SPA

Kommentar: Jag slog ihop ”lugn” och ”själen” eftersom de för mig är väldigt sammankopplade och jag visste inte riktigt hur jag skulle välja var jag skulle lägga vissa punkter.

FÖR HÄLSAN

👉🏻 Gå kursen jag köpt ”Release Stress & Trauma” hos The Workout Witch

👉🏻 Komma igång med styrketräningen hos PT igen efter sommaren

👉🏻 Göra lista på enkla lunchlösningar (är galet dålig på att ta paus för lunch och är därför alltid snorhungrig runt 15.)

FÖR JOBB & FRAMGÅNG

👉🏻 Läsa och lyssna på inspirerande böcker och poddar

👉🏻 Sätta upp mål och intentioner för hösten

👉🏻 Sluta titta så mkt på vad andra gör och hitta tillbaka till min egen röst

FÖR MITT HEM

👉🏻 Snickra färdigt hyllor i garaget

👉🏻 Anlägga ny perennrabatt

👉🏻 Rensa på vinden när det regnar

Kommentar: Punkt två och tre återkommer från förra månaden för jag vill verkligen få det gjort + går bra ihop med att vara kapabel!

Hur gick den där bloggutmaningen egentligen?

lördag, 3 augusti, 2024 Inga kommentarer

För ganska precis 1 månad och 2 dagar sedan deklarerade jag storstilat min comeback till bloggen och meddelade att jag minsann skulle blogga varenda dag i juli månad.

Det var stora ord. Man skulle kunna kalla det megalomani. Eller bara höga ambitioner.

Och precis som vi alla visste redan innan så gick den ju käpprätt åt helvete. Nio blogginlägg på 31 dagar ger en success rate på 29% så riktigt varje dag blev det inte direkt. MEN – dessa nio inlägg är fortfarande två stycken mindre än vad jag skrev under HELA 2023. Så jag tänker se det som en win.

Poängen med den här bloggutmaningen var ju egentligen inte att producera så många blogginlägg som möjligt utan snarare att börja tänka i blogg igen. Att bli taggad på bloggen igen! Att ta bilder med syfte att dokumentera vardagen och fundera på bloggrubriker och faktiskt också läsa bloggar mer frekvent för inspiration. Och om man tittar genom linsen av det syftet, ja då tycker jag att vi kan arkivera projektet under ”lyckat”!

Den senaste månaden har jag plockat fram systemkameran mer än jag gjort under hela det senaste året och generellt tagit mer bilder än bara för att lägga upp på Instagram Stories. Jag har en massa utkast i wordpress som jag funderar kring och jobbar på och kanske viktigast av allt – jag gör det helt och hållet för min egen skull (eller okej, till 97% i alla fall).

Så nej, jag kanske inte bloggade varenda dag under juli men bloggpeppen har smugit sig på och 2024 verkar bli ett bra mycket starkare bloggår än 2023. Så mission accomplished.

OS-simning och företagande – samma lika?

onsdag, 31 juli, 2024 Inga kommentarer

Jag är egentligen inte så sportintresserad men har haft OS på i bakgrunden lite från och till i veckan. Kollat in främst sådana lite mindre uppmärksammade sporter som MTB och luftgevärsskytte (och Simone Biles revansch så klart!) men lyckades landa på Sarah Sjöströms semifinal igår på 100 meter frisim.

Sarah Sjöström är en idrottare som ligger mig lite extra varmt om hjärtat då jag faktiskt träffat och ätit lunch med henne en gång för 15 (!) år sedan. Då var hon nyfyllda 16 år och hade precis haft sitt första stora VM då hon både tagit guld och slagit ett världsrekord. Sådana här gånger älskar jag verkligen bloggen för självklart skrev jag om det när det begav sig!

Jag minns att jag tyckte väldigt mycket om henne, hon var väldigt öppen och avslappnad och rolig! Och så klart skitcool, en sån där person man vill bli kompis med.

Därför vrålade jag lite extra högt då hon sista 10 meterna i dagens final kom från ingenstans och plockade hem guldet, hennes första på 100m frisim i OS- eller VM-sammanhang. Och hennes genuina lycka och förvåning efteråt var ren glädje i själen.

Direkt efter vinsten intervjuades hon vid bassängkanten av Isabel Boltenstern (som jag också känner litegrann via influencervärlden) och hon var så rörd och chockad och svamlade verkligen och det var så härligt att se den helt ofiltrerade och genomlyckliga Sarah!

”Jag har nog aldrig överraskat mig själv så mycket i hela mitt liv!” skrattgrät hon i intervjun.

Hon berättade att hon drömt i början av året att hon skulle vinna just den här grenen och pratade även om hur hon aldrig varit så mycket i sitt eget lopp som idag, så mycket in the zone och bara fokuserat på alla detaljer hon tränat på för att förfina sin egen teknik för att maxa prestationen.

Och det slår mig, när hon pratar andningsmönster och teknik att detta är ju så brutalt nördigt. Och jag älskar ju nördar! Jag tittar ofta på intervjuer när skådespelare intervjuar skådespelare för då blir det ofta jättenördigt kring just hantverket och det älskar jag. När människor pratar om något de verkligen älskar. Hade inte väntat mig att det var dit vi skulle komma med olympisk simning idag men där är vi tydligen nu!

Och så tänker jag på att simma OS och driva företag är inte så annorlunda egentligen. Det är bara ner med huvudet och stay in your lane. Fokusera på att göra din grej och kom ihåg att andas då och då.

Och så är jag så himla glad för Sarah. När vi sågs var hon 16-åringen som precis äntrat världsscenen och jag skulle fylla 30 och var också på väg att hitta rätt i världen.

Och här är vi nu. Hon är nu 30 som jag var då. Vissa är helt enkelt lite snabbare med att hitta rätt här i världen än andra.

Näräventyr: Källarbackens saga

måndag, 29 juli, 2024 Inga kommentarer

En av mina favoritsaker med sommaren är dessa ljuvliga näräventyr jag och min familj gör på semestern. Och nu när min systerson Vilmer börjar bli lite större (han fyllde 3 i maj) så blev utbudet plötsligt så himla mycket större!

Det måste vara en av mina favoritsaker med att ha en liten person i mitt liv – att se världen genom hans ögon. Hans förundran! Den skulle man ju vilja kunna tappa på flaska och sälja dyrt.

Källarbackens saga är en sagoskog som ligger utanför Sidensjö ca 2 mil väster om Örnsköldsvik. Där slingrar sig en stig där man byggt upp olika sagomiljöer från bland annat Bockarna Bruse, Guldlock och De tre björnarna och Hans och Greta. Perfekt för barn med sagosinnet kvar men även för oss vuxna som vill ha lite mer magi i vardagen.

Man går in via den här stora ”borgporten” och en person i mantel välkomnar in en. Förundran på en gång!

Detta kan vara min favoritbild på Vilmer genom tiderna. Kolla ansiktsuttrycket!

Första stoppet är trollskogen och här gömmer sig trollen under bron och bakom trästammarna. Trollen var, likt grävlingen, inte på riktigt så klart utan figurerna är gjorda av lite av varje, papier maché, trä, metall, tyg eller andra kreativa material.

Vilmer tyckte grävlingen var lite halvläskig men var samtidigt ruskigt fascinerad. Tror den här bilden är definitionen av skräckblandad förtjusning.

Mormor skulle hållas i handen hela vägen. Knappt ett steg togs utan ett fast grepp om mormor, åtminstone första kvarten. Speciellt när man anländer hos Guldlock och hennes tre björnar (med tre olika höjder på rummen i huset – hur fint!!), då måste man hålla hårt i mormor.

Hos Vinterhäxan blev han lite modigare, det var nog ungefär samtidigt som han insåg vilken bra stig det här var ett hoppa jämfota på!

Och sedan hittade vi jättestora blåbär och det funderades lite på vem som skulle äta dem egentligen. Den jättejättestora björnen?

Personligen blev jag så kär i de här mossklädda stolarna, så vackra! Undra om man skulle kunna göra en sådan hemma på gården själv? Och hur gör man för att den inte bara ska tokmögla på en gång?

Tomteskogen och sedan kom vi till Hans och Greta! Mamma älskar verkligen när jag tvingar henne vara med på sådana här bilder. 😅

Man har även byggt upp miljöer inne i husen så att man kan kika in och se vad det var för godsaker Hans och Greta smaskade på hos trollpackan eller hur vargen såg ut där han låg i sängen hemma hos Rödluvans mormor (efter att han ätit upp henne, vad är det för sagor vi tagit med oss egentligen??).

Vilmers spegelbild framför fönstret med allt godis är priceless! 🥰

I slutet av sagostigen kommer man till caféet där det även finns en lekpark och djur! Självklart min favoritdel av turen.

Kaninen var supersocial och mumsade glatt på maskrosbladen jag plockade. Och i dammen fanns ett helt gäng helt nykläckta ankungar! Tror de var två dagar gamla. Jackpott för en djurälskare som jag!

Jag sprang på kvinnan som skapat den här platsen – Sofia Olsson – och bytte några ord, både om ankor och höns och den här mysiga skogen. Jag imponeras så av människor som skapar sånt här bara ur sin fantasi och sin egna händer. Heja Sofia!

Caféet var ljuvligt med gammaldags inredning och den här fina anordningen utanför. Blev ruskigt sugen på att göra samma sak hemma då jag har både ett sånt underrede till en gammal symaskin och ett gammalt degtråg som jag fyndat på loppis.

Inne i caféet fanns ett bord prytt med gamla bokmärken under en glasskiva och jag fick flashbacks till mina bokmärkesbytardagar. Jag minns när jag var typ 9-10 och gick runt i grannskapet och sålde bokmärken för säkert 10 kronor styck (för dig som inte var med då – det är jättemycket). Entreprenör redan då men med kanske lite att lära kring prissättning.

Vi köpte mat och glass i caféet och satte oss på verandan. Vilmer blängde först lite på dem som lekte med ”hans” gunga vid lekplatsen. Sedan upptäckte han att jag fotade och uppmanade ”ta en bild på mig!”.