Almedalen – del ett

Igår hoppade jag och Sara på en båt och åkte flera timmar över vattnet. Vi skulle nämligen till Gotland, närmare bestämt Visby och Almedalen!

Ungefär så här pepp var vi!

Visby är så himla fint att jag nästan tuppar av. Vi bor i närheten av Söderport och när man går ned mot vattnet kringlar sig kullerstensgatorna längs muren och runt ruiner här och där. Det är som en liten sagostad!

Det händer jättemycket saker hela tiden och de där idylliska kullerstensgatorna myllrar av folk mest hela tiden.

På kvällen styrde vi kosan mot Wisby Strand där den officiella invigningsfesten för Almedalsveckan höll hus. Där bjöds det (så klart) på rosé ur jättestora flaskor och ”The Dean Martin Experience” spelade. Väldigt underligt men lite charmigt.

Genom fönstren ut mot haven fick vi avnjuta havet som aldrig tog slut.

Sedan hände en sån där tokig sak som bara är helt underbar. Vi sprang på en bekant till Sara i en gullig gränd och så blev det så att vi åkte på ”raggarsväng” med honom runt i Visby och han berättade en massa spännande historier och vi fick se en rauk och ett vattenfyllt kalkstensbrott och en helt vidunderlig solnedgång. Och Gotlands högsta punkt som är en gammal soptipp. Gotland är alltså tokplatt. Ironiskt med tanke på att Visby är väldigt backigt. Konstigt.