Det är fruktansvärt mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Jag fick reda på igår att jag inte blir en av dem som blir varslade. För de flesta skulle detta ett lyckligt besked, men jag som nästan räknat med att få sluta och gjort upp andra planer, blev det lite blandade känslor. Marie drog sig ur vår gemensamma affärsidé till favör för ett fast jobb i ateljén, så nu är jag on my own. Stanna kvar och skriva in texter eller slå mig lös och satsa allt? En utmaning eller dömt att misslyckas? Jag är skraj, exalterad, orolig och taggad, allt på samma gång.