Nu har jag fått iväg mailet. Jag har även fått reda på att tjejen i Tyskland inte bara var tidsfördriv. Han jobbar inte där längre men pendlar ner för att hälsa på henne. Och hon funderar på att flytta till Borås för att plugga. Det kan man väl kanske kalla seriöst. Jag mår illa.
Fina ord räcker nog inte längre. Ett ögonblick övervägde jag faktiskt att åka ner till Borås. ”The grand gesture”. Han skulle förmodligen bara tyckt jag var galen.
Jag menade vartenda ord jag skrev i mailet men jag tvivlar på att han kommer svara överhuvudtaget. Jag tror inte han kommer låta det sjunka in tillräckligt mycket för att känna efter. Han mår bra nu. Så mycket lättare att bara flyta på än att känna efter. Det känns bara så jobbigt när jag själv är övertygad om att det här är på riktigt. Ännu jobbigare att jag kastade bort det.
Vad i hela helvete ska det krävas för att jag ska kunna släppa taget?? Det här äter upp mig inombords, det är det enda jag kan tänka på! En hel vecka hemma hos familjen har jag deppat på grund av detta. När ska det ta slut?
Happ. Nu ska jag väl gå och gråta mig till sömns.
3 svar
Usch vad jobbigt! Vad ska han med henne till? Det kan ju inte vara något bra för honom! ;o)
Åååh vad jag önskar, för din skull och för min, att jag visste hur man släpper taget. Tror i och för sig att i klichén ”tiden läker alla sår” finns en viss gnutta sanning för så här ett år efteråt kan det faktiskt gå dagar utan att jag tänker på ”min C”. Låta tiden gå, hålla sig sysselsatt samt att aktivt försöka ”tänka bort” personen i fråga är mina trista och prosaiska råd;-). Men hittar du ett mirakelmedel får du gärna dela med dig för vissa dagar är fortfarande inte bra…
BIMS:
I know… menmen.. 🙁
MARIA:
Verkar tyvärr inte finnas nån mirakelmedicin, önskar jag kunde lägga vantarna på den. Jag tror att det vore lättare att gå vidare om jag visste att det inte var ngt för mig, att känslorna inte fanns där etc. Här finns känslorna och vi klaffade så jävla bra. Ändå är vi inte tillsammans pga missförstånd och ogenomtänkta handlingar. Det känns bara så snett…
Skönt att veta att man inte är ensam dock. Kram.