Jag har gråtit mig svettig. Det värker i bröstet. Ansiktet är strävt efter saltet i tårarna. Kroppen förlamad. Lugnet efter den hjärtslitande gråten är spöklikt.

Oron i min kropp vill inte ge med sig. Huvudet snurrar. Hopplösheten sväljer mig som kvicksand. Orken är slut.

6 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Kika in i mitt hönshus!

Här sitter jag och ser nöjd ut. 😊 Varför undrar du kanske? För att mitt hönshus äntligen är klart! 🐓⁠ Häng med och kika på hur jag inrett mitt hönshus!

Vecka 27.

Snor som på den gamla goda bloggtiden Sandras koncept och tar en veckans. Veckans blomma: Pion. Kanske min favoritblomma of all time och nu blommar

95. Om att våga visa upp sig själv med Camilla Hamid

Det här avsnittet med allas vår bakningsälskande Camilla Hamid är fyllt till bredden med kloka insikter, syn på livet och sociala medier – förstås. Camilla berättar om hur hon från början aldrig visade upp sig själv på bild i sina kanaler, hur Matprise…