I år slår den hårt. Post-vacation-blues. Efter-semester-depressionen. Upplevelsebaksmällan. Sorgen över att nu är det slut.
Jag har nu varit inlåst (mer eller mindre frivilligt på grund av avgrundsångest) i min lägenhet sedan jag kom hem till Stockholm i söndags. Silverkatten är överlycklig över nivån av sällskap (innekatten har inte fått supermycket kel under en aktiv sommar som denna) men jag och Leia sitter och tittar på varandra med känslan av ”och nu då?”.
Är det så här för er med? Det här trycket över bröstet och bristen på ork att ta sig för någonting alls? Jag vill mest bara packa väskan, åka tillbaka till Kvaved och plocka blåbär resten av livet liksom.
Hur i hela friden gör man? Hur tar man sig tillbaka till vardagen igen? Hur hittar man energin för allt det där ansvaret? Och trots att jag har ett jobb jag älskar och en vardag jag vet att jag egentligen trivs i så vet jag inte hur jag ska överleva den där gnagande känslan av att allt liksom känns fel? Så här ska det väl inte vara. Det gör för ont i själen.
En dag i taget. En fot framför den andra. Jag ger mig själv veckan ut att sörja. Sedan ska livet börja igen.
8 svar
Jag känner faktiskt inget tryck över bröstet men har gjort det alla andra somrar (när de är slut, alltså). Och söndagar. Det gör jag inte längre. Anledningen till att jag inte gör det nu är att jag tycker att vardagen är väldigt rolig och härlig och liksom ganska fri! Kanske kan du fundera på om du kan förändra något i vardagen? Eller liksom, du är ju entreprenör, du kanske kan åka tillbaka till kvaved och jobba därifrån i någon månad. Sen blir det väl mörkt och ruggigt och då kanske du vill vara i stan igen <3 Ok förlåt för extremt basic tips. Men annars tänker jag att fylla vardagen med roliga saker. Oavsett om det är ett pass man brukar bli glad av, en lyxlunch någonstans, en massage, en dag då man unnar sig att bara vara ledig och läsa böcker, en shoppingrunda eller något annat. Eller alltihop! Du kanske ska strössla vardagen med sånt här i några veckor för att göra the transition enklare. Ok nu ska jag sluta babbla (det är jag bra på). Kram och hoppas att du mår bättre ASAP!
Tack för alla fina tips Jessica. Men för mig handlar det inte om vardagen när de här episoderna kommer – jag älskar min vardag – det handlar om fucking ångest och att man inte kan göra så mkt åt den när den kommer än att bara roll with it och ta sig igenom det. KRAM!
Jag känner så väl igen det där. För min del är det mer att jag just nu inte orkar bli matad med allas härliga semesterresor för att jag själv inte har råd att åka längre än till Landskrona, haha! Det går ju oftast över men för vissa (vi känsliga och kreativa själar) tar det kanske lite längre tid. Hoppas att du ändå fått en bra vecka och tid för att landa i allt. Kram på dig, och trevlig helg! 🙂
Tack fina du, det vände ju till slut, som det alltid gör. <3
Efter denna läsning känns det nästan som en fördel att inte ha haft semester, haha.
Nej men själv har jag nog också lite ångest av att sommaren är snart slut, jag har inte alls hunnit med typiska sommar happenings så det känns inte som att sommaren ens hunnit börja och så är den snart slut?!
Kram på dig
Haha! Glaset halvfullt, I like it! 🙂