Det där glaset vin innan föreställningen var ett stort misstag, speciellt kombinerat med en otroligt hektisk dag. Rakt upp i huvvet och rakt ner i knäna och redan halvvägs igenom första akten var jag jättetrött. En pepsi max i andra pausen och jag var tillbaka i matchen igen!

Vad ska man säga om Svansjön. Det är otroligt vackert och otroligt imponerande. Att arbeta med sin kropp på det sättet krävs ett jädrar anamma och en disciplin som är mig främmande, men avundsvärt. Men fyra akter är kanske en för mycket för en balettrookie, även fast jag tycker att det är smart att dela upp föreställningen i kortare bitar med bensträckare mellan (ibland undrar man om gemene man var 1.20 när Operan byggdes, det är trångt mellan raderna!).

All-in-all, definitivt en njutning och en värdig balettintroduktion. Och jag kan lova, det kommer ta låång tid innan svanskämten dör ut. Det piper till från orkesterbåset. Jag: Vad var det? Jenny: Det var en svan. Sedan skrattade vi i en kvart.