Jag läser roliga och intelligenta inlägg hos andra bloggare och tänker, ”jag skrev ju också sådär en gång i tiden”. Roligt och kvickt. Jag undrar vad som hände.

Och vet ni vad det är. Stressen har kommit ikapp bloggandet. Att sitta och fundera på vad man ska skriva, formulera sig vettigt och kanske vara lite rolig på kuppen tar tid. Och tankeverksamhet. Så av samma anledning som jag tar bilen till jobbet fast det inte är långt alls så speedbloggar jag. Spara tid. Snabbt in, snabbt ut.

Men vad ska jag ha denna extra tid till? Att gå och lägga mig kvart över nio som jag gjort majoriteten av kvällarna på sistone? Den här tiden som blir över, kan jag inte lägga den i en liten ask och trycka på paus en stund?

2 svar

  1. Hejsan, vi på Veckorevyn.com har uppmärksammat din blogg och skulle vilja skicka en rolig inbjudan till dig. Jag hittar dessvärre ingen e-mail adress till dig på din sida, så jag undrar om du skulle kunna skicka den till mig? Hälsningar Martina, Veckorevyn.com.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Juli som gick i en grisblink

Juli är månaden som onekligen går snabbast på hela året. Om januari är oriiiimligt lång så far juli förbi i en grisblink. Man väntar hela

Nyår

2017 – En årskrönika

Gott Nytt År! Det är bara timmar kvar av 2017 och hög tid att summera året! Det har varit ett bergochdalbaneår, minst sagt. Men det

Göteborg

Fyra dagar i Göteborg

För några veckor sedan tog jag ett tåg till Stockholm och sedan ett tåg till till Göteborg och när jag kom fram hälsade Drottningtorget mig