Topptur till Mittåkläppen

180908-mittaklappen-6

Numera kan jag titulera mig bergsbestigare. Kläppklättrare. Fjällskuttare? Jag har i vilket fall som helst bestigit en form av kulle som är 1212 möh. Och mäkta stolt över detta! (visserligen besteg jag en vulkan på Nya Zeeland för typ åtta år sedan som var sisådär 1900 möh men vet ej om den meriten håller ännu?)

180908-mittaklappen-2

Den här lilla kullen var målet för dagen – Mittåkläppen i Bruksvallarna, Härjedalen. En mäktig pjäs och när man står framför den undrar man lite lätt hur man tänkt ta sig upp dit?

180908-mittaklappen-13

Roger och mamma var med!

180908-mittaklappen-22

Och Sara så klart!

180908-mittaklappen-11

Det är sjukt svårt att ta bilder som får storheten av det här landskapet att gå fram. Men om man säger så – jag fick en pytteliten ångestattack av svindel och blåst ungefär någonstans här.

180908-mittaklappen-15

Den lätta vägen eller den branta vägen?

180908-mittaklappen-14

Ja, hmmmm….

180908-mittaklappen-17

Leia var så klart med! Det här är hennes bästa dagar i livet. När hon får springa lös och det blåser så mycket att hennes öron står rakt upp.

180908-mittaklappen-26

Vi tog den “alternativa” (lätta) vägen. Annars hade jag nog dött.

180908-mittaklappen-12

Så här glad var jag i själen! Titta bakom mig liksom??! Helt magiskt.

180908-mittaklappen-38

Och helt plötsligt var vi på toppen av världen, nästan uppe bland molnen.

180908-mittaklappen-27

Uppe på kläppen kunde man gå fram till kanten och så störtade det typ rakt ner. Roger gick alldeles för nära kanten och det sög till sådär vidrigt i magen.

180908-mittaklappen-47

Där uppe höll vi på att blåsa bort så då gick vi ner igen!

180908-mittaklappen-48

Hej hej!

180908-mittaklappen-40

Sara lekte Spiderman och det uppskattar man ju.

180908-mittaklappen-49

Och så knallade vi ner igen. Längst ner hängde några renar och betade men de hann springa iväg innan jag fick klappa.

180908-mittaklappen-53

Magi.

180908-mittaklappen-43

Tack Sara och Tänndalen för en fantastisk helg! Jag tar med mig lite mer mat till själen och lite mörare ben hem.

0

Gillar du det här inlägget? Dela gärna!

Dela på facebook
Dela på Facebook
Dela på twitter
Dela på Twitter
Dela på linkedin
Dela på LinkedIn
Dela på pinterest
Dela på Pinterest

kommentarer

12 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Nyår

En nyårsafton i Eldsmark

2020. Välkommen du nya decennium! Två dagar in i det nya året och allt känns precis som vanligt. Konstigt va? Är det bara jag som

Fler hål i örat!

Jag tog inte mina första hål i öronen förrän jag var över 20 år gammal. 21 tror jag till och med att jag var. Jag