Jag är tillbaka i Stockholm efter några fantastiska dagar i Åre som ni kommer att få läsa mer om alldeles snart. Jag är en aning (ganska mycket) upplevelsebakis, ni vet så man är när man upplevt mycket både fysiskt och emotionellt samt varit konstant social under ett gäng dagar. Jag är helt slut och börjar dessutom bli förkyld. Men det var det helt klart värt. Men som sagt, återkommer till det.

Sista kvällen tog jag med kameran ut på kvällspromenaden och tog den här magiska bilden på kalfjället och stjärnhimlen.
Igår åkte jag bil hem tillsammans med Nathalie, en nyfunnen vän som också sitter i InoS styrelse. Hon är en person som verkligen följer sitt hjärta i allt hon gör och är väldigt varm och generös. Dessutom är hon väldigt klok och bjöd på sin klokhet under den här bilturen hem.
Bland annat så lärde hon mig en workshopmodell som hon kallar för ”livsrevidering” och som handlar om att se över sitt liv från topp till botten, vad man har för vision med livet, hur man lever för att uppfylla den visionen, vilka byggstenar som finns och vad som behöver åtgärdas. Detta fick mig att fundera och klura djupt och länge och jag satt tyst långa stunder och bara processade. Och så kom jag fram till ett stort beslut. Ett jättestort beslut som känns jätteledsamt och frustrerande och samtidigt som en stor sten som lättat från mitt hjärta.
2018 kommer innebära stora förändringar. Ni som lyssnar på ”Vad fan håller jag på med?!” vet redan lite vad som är i görningen men av någon anledning är det läskigt att skriva här. Men snart. Snart ska jag också ta med just dig på min resa, om du vill.




18 svar
Men vad nyfiken jag blir!! Vad som än händer så tror jag att det blir himla bra för dig i slutändan!
Det tror jag med, besluten är dock den jobbigaste biten.
Den där ”livsrevideringen” skulle jag vilja höra mer om! Jag tror att det är viktigt att våga ta det där stora beslutet. Det är först när det är taget som det kan bli riktigt bra. För det handlar ju ofta om att något faktiskt skaver…och det går inte över förrän man gör något åt det. Du är säkert något bra på spåren! Lycka till!
Precis. Det är beslutet som är jobbigt, ”puckeln”, efteråt är det ju utförsbacke! 🙂 Tack för pepp! Ska se om jag kan dela med mig av livsrevideringen!
Lyssnade på podden nu. Där fick jag ju en liten förklaring 👌🏼. Låter som en bra grej 👍🏼
Om ditt beslut handlar om vad du berättade under snöskovandringen så tror jag det är ett bra beslut eftersom det lät som att det var förankrat i en känsla av att följa ditt hjärta. Få saker är ju huggna i sten så känns beslutet ändå inte bra efter ett tag får du ta det därifrån <3
Faktiskt inte! Det beslutet är mer eller mindre redan taget, även om det kanske dröjer av praktiska skäl. Tack för ditt stöd!
Låter som en väldigt intressant bilresa! Visst är sådana tillfällen härliga men också lite jobbiga men det hör väl till lite när man utvecklas? Hur som helst är jag väldigt nyfiken på livsrevideringen så berätta gärna. Så länge tittar jag in hos din vän. 🙂
Absolut. Det gör ont att växa. Ska kika på revideringen om jag kan dela den på något smidigt sätt! 🙂
Ibland är den jobbigaste biten att faktiskt komma till den punkten att man tar beslutet. När det väl är gjort brukar det kunna kännas som en lättnad istället. Hoppas det blir bra för dig och att du delar med dig av det när du känner dig redo. 🙂
❤️❤️❤️
❤️❤️❤️ att följa sitt hjärta är inte alltid lätt men ändå alltid rätt
Wow! Man skulle ju ha tagit sig ut på natten alltså. Alla mina bilder som är tagna nattetid är tagna inne från mitt rum 😛
Ja, det var verkligen magiskt där ute!
Åh den här bilden blev ju så fin!
Tack!!