Vilken riktigt sopig dag det här har varit. Huvudet har snurrat från början till slut och även om jag fått mycket gjort, jobbmässigt, så rent själsmässigt så har det varit en riktigt rutten dag. En sådan där dag då man ifrågasätter allt och är nära till gråt mest hela tiden. Tänker på allt man inte har, alla chanser man missat, alla gånger man blivit ratad och hur ens självkänsla och känsla av värde har hackats ner, mer och mer för varje gång. En sån dag då man känner sig ensammast i världen och vill skrika för allt vad lungorna orkar men gör det inte med rädsla för att ingen ändå skulle lyssna.
En sån dag. Nu vaskar vi den och hoppas på bot och bättring.
2 svar
Såna dagar är verkligen botten, då försöker jag bara härda ut och låta gråten få komma, oftast är det bättre redan dagen efter.
Det går lite i vågor just nu. Jag försöker ta vara på de bra dagarna!