Hon är lite lustig, hon den där jag bor med (hon den där håriga typen alltså, spöken räknas inte). Jag försöker vänja av henne vid att sova med mig i sovrummet, även om det skär lite i kattmammahjärtat. Hon är nämligen lite mer morgonkatt än vad jag är morgonmänniska vilket innebär att hon börjar ränna runt som en skållad runt fem-snåret. Något som denna tröttmössa inte riktigt uppskattar. Så vi morgonkelar istället. Jag släpper in henne när min väckare ringer halv åtta och så myser vi lite. Gärna ovanpå mig. Det är fint.

Enligt schemat så skulle jag springa idag. Men när jag kikade ut så blåste det och regnade från precis alla håll samtidigt så då tog jag till min gamla trotjänare Jillian istället. Lite stolt är jag faktiskt för att jag valde ett annat slags pass istället för att bara skita i träningen när förutsättningarna förändrades. Det kanske finns hopp för mig som ”flexibel” ändå.

Nu är arbetsveckan slut och jag har på riktigt haft så kul på jobbet den här veckan. Att komma tillbaka på heltid till november känns inte helt hopplöst. Men nu ska jag ta en finöl och mysa ned mig i soffan en stund innan jag tar tag i städningen. Jag hoppas ni får en fin fredagskväll, kära vänner.