Idag skär det i min själ som med knivar och rakblad. Lämnar en blandning av ytliga sår som svider och djupa som pulserar och gör det svårt att andas. Inuti gråter jag så högt att änglarna hör men ingenting vill sippra fram. Ironiskt med tanke på att det varit tvärtom de senaste månaderna.

Jag är arg på världen och arg på mig själv. För att jag är osynlig. För att jag lämnar ifrån mig makten över mig själv till dem jag är osynlig inför. Jag vill skrika och slå för att de ska se mig, samtidigt som jag bara vill försvinna dit aldrig någon vetat vem jag är.

Idag är jag ingen för någon.

2 svar

  1. Du ÄR någon, om inte annat för dig själv.

    Det finns hjälp, var inte rädd för den. Fråga mig gärna mer om du vill.

    Kram
    Cissan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Min helg i bilder

Hallå kompis! Hur mår du? Jag har precis kommit hem från ett träningspass med mamma och är tydligen en fena på det här med zumba?

Lilla boken ute i världen

Inlägget innehåller reklam för “Yrke: Influencer” Alltså kan vi bara take a moment här. Jag blir tårögd. Jag blir helt tagen och tårögd när jag

Kvaved mamma och Leia

Grillkväll i Kvaved

I fredags var vi i Kvaved, lite som vanligt den här sommaren. Vädret var helt ljuvligt, inte alls som vanligt den här sommaren. Leia gjorde

Dimmig fredag

Kära dagbok, Jag satt och klippte vlogg till klockan ett inatt och klockan fyra stod Leia bredvid sängen och gav ifrån sig ett ljudligt HMMMMM.