Jag älskar de dagar då jag förvånar mig själv. Idag var en sådan.
Jag och Sara hade bestämt att vi skulle ses i Sickla klockan halv åtta imorse och köra mitt joggpass (har börjat med appen Get Running) och sedan styrketräna på SATS. I samma veva som min fjärde snoozning insåg jag yrvaket att klockan var 7.10 och den här planen skulle gå åt pipan. Sara, snabb som hon är i vändningarna, kom då med förslaget att ”jamen då kommer jag till dig så springer vi in mot stan.” Och ja ba ”Ja, det kan vi väl.”
Va?!
Men jodå. Packa väskan, snöra fast den så hårt mot kroppen jag kunde och sedan så bar det av med en tålmodig Sara vid min sida. Intervallprogrammet lyckades alltid pricka in springintervallerna i uppförsbackarna men Sara peppade på ett frustande stycke jag (kvinnan har sprungit marathon och är liiiite mer vältränad än undertecknad) och när jag sprang över Skurubron kändes det så jädra bra! Att jag var en sån som sprang mot stan i arla morgonstund liksom, who would have thunk?!
Vi sprang alltså inte hela vägen in till stan. Vi sprang nån kilometer tills mitt lilla nybörjarpass var färdigt och sedan åkte vi buss till gymmet. Men ändå liksom.
Alltså. Tjejmilen. Hur svårt kan det vara? Egentligen?
8 svar
Åh, den där känslan: ”Jag är en sån som gör sånt här! Va?” Så himla härlig är den!
Klart du ska springa tjejmilen om du känner för’t 🙂 Midnattskloppet är också en upplevelse (och det enda lopp jag sprungit *host*) Haha, lät lite som jag försökte göra mej till ngn slags loppexpert. Är jag ej 🙂
Visst är den!? Man blir liksom förvånad, haha! Jag tänkte på Midnattsloppet men det är lite tidigare, vill liksom ha så mycket tid som möjligt på mig. Samt – Söder är så jääävla backigt!
Så klart du ska ge dig på Tjejmilen! Sen kan du ju testa Topploppet också där man kan välja 5 km. Att ha några mål som olika tävlingar inbokade får i all fall mig att sporras lite extra. Jättebra kämpat Linda!
Tänkte också på topploppet men det är i skogen va? Tänker plana gator är bra att börja med. 😉 Tack!
Det är väldigt flack bana nästan helt utan backar. Sen är det ju bättre för knän och ben att springa på mjukt underlag 🙂
Får fixa skuttiga skor! 😉
Så härligt det ser ut med en springtur 😀
Grymt! Älskar själv den känslan de gånger jag förvånar mig själv genom att göra något jag inte riktigt trodde att jag skulle göra.