Backdraft

Det kryper i kroppen. Jag vill sova och gråta och skrika och gömma mig på en och samma gång. Jag gillar inte att den här känslan gör comeback lite för ofta nu för tiden. Härom dagen grät jag i duschen igen och igår hyperventilerade när jag skulle gå och sova.

Det enda som funkar just nu är jobbet. Där känner jag ett framåtdriv. Övrig tid så är klumpen i bröstet konstant närvarande. Ensamheten och bristen på emotionell trygghet är bedövande. Personer jag tycker så mycket om är på väg ut ur mitt liv – mot min vilja.

Självföraktet rinner som svavel i mina ådror. Förgiftar mig. Lämnar mig apatisk.

Brist på inspiration. Motivation. Fan. Jag som är så här nära mållinjen.

0

Gillar du det här inlägget? Dela gärna!

Dela på facebook
Dela på Facebook
Dela på twitter
Dela på Twitter
Dela på linkedin
Dela på LinkedIn
Dela på pinterest
Dela på Pinterest

kommentarer

2 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Vlogg: Kontorsmakeover!

ÄNTLIGEN! Efter att ha bott i huset i ett drygt halvår har jag äntligen fått ordning på kontoret. Häng med när jag flyttar om, packar

Årets första rabarberpaj – med en twist!

Finns det något som skriker “nu är sommaren här” mer än att årets första skörd av rabarber?  (Förmodligen jättemånga saker men håll med nu bara

Vecka 29 | På berg och bryggor

Förra veckan hängde jag också i Övik och i en backe och på en massa berg! Några favoriter från veckan: Måndag ⇢ Veckan började med

Välkommen ut ur buren.

Hej dagboken. Nu kommer det igen. Ett sånt rakt-upp-å-ner-inlägg utan nån lärdom eller kunskap inbakad. Fan vad jag gillar att skriva sådana! Och jag blev