Det blir bättre imorrn.

När jag gick och la mig igår tänkte jag ”det blir bättre imorrn”.

Men jag vaknar med samma ångesttyngd över bröstet. Samma ont i magen som jag inte kan avgöra om det är stress eller mensvärk. Samma känsla av att inte bry sig.

Det är min värsta känsla. Den kommer då och då, oftast i samband med pms men den här månaden verkar min kropp ha räknat fel på allt (jag får menvärk i slutet av mensen?!). Den här känslan av att inte bry sig. Att inte känna glädje inför något. Jag känner igen den så väl. Den var min värsta fiende under depressionen. Likgiltigheten. Så jag blir så rädd när den kommer. Då jag känner att jag bara kan sova bort hela dagen utan att det spelar någon roll.

Och så ensamheten. Om jag skulle dö en fredag kväll skulle det dröja till minst måndag morgon innan någon skulle undra var jag var. Förmodligen mer om jag inte har några möten inbokade. Jag gör ingenting på helgerna, det är min återhämtningstid. Och det är i mångt och mycket självvalt men det vore så härligt att bara få mysa i en soffa någonstans och kolla på ”Så mycket bättre”. Jag saknar min familj något kopiöst sådana dagar.

Och när det gäller att fixa hemma. Jag avskyr min lägenhet just nu. Den är övermöblerad och sedan vi flyttade ut från kontoret är det så kopiöst stökigt eftersom jag tog hem alla prylar från kontoret hit. Hallen är fylld med flyttkartonger utan någon förändring i sikte. Då saknar jag en partner in crime som säger till mig ”idag styr vi upp köket/vardagsrummet/åker till IKEA/fixar med återvinning”. Men varenda litet beslut ligger på mig. Jag är så otroligt trött på att ta beslut. På att styra upp. På att ta initiativ.

Det är sådana här dagar man gråter för att skärmen inte vill funka eller man tappar ut kattmat på golvet. Man gråter för att man är ensam och allt som händer bakom kulisserna som man inte kan prata om. För att man undrar över vad man gör med sitt liv egentligen.

Men det blir säkert bättre imorgon.

Gillar du det här inlägget? Dela gärna!

Dela på facebook
Dela på Facebook
Dela på twitter
Dela på Twitter
Dela på linkedin
Dela på LinkedIn
Dela på pinterest
Dela på Pinterest

kommentarer

12 svar

  1. vissa dagar och tider i livet är det den enda trösterika tanken man kan och orkar ha. att det kan bli bättre.
    och det är ju sant, hur lite man än tror på det då. att om man väntar ut tiden, väntar ut ångesten, blir det alltid lite bättre. försöker tänka på det som en förkylning. man bäddar ned sig och väntar och så får hjärnan laga sig lite grann.

    1. Det är lite så jag brukar försöka tänka. Bara vänta ut. Stirra i taket, gråta lite och vänta ut. Gillar tanken med att hjärnan får laga sig, den ska jag ta med mig. 🙂

  2. Precis så! Men så försöker man vara positiv å tänka, ja men det blir säkert bättre imorgon, men om nästa dag också är skit? Nä, fy sjutton. Ibland vill man bara krypa ner under täcket och ligga kvar. Men trots det så hoppas jag du får en bättre dag imorgon 🙂 stor kram!

    1. Jag vet.. ibland lägger sig skitdagarna på hög och då är det fan inte lätt alltså. Men som Ulrika sa här nere – man får se på det som att hjärnan lagar sig. Och har man haft en massa för sig så tar det lite tid att laga. 🙂 Kram!

    1. Eller hur?! Den är den läskigaste faktiskt. För det känns liksom inte som att det finns något slut på den. Det är lite bättre idag i alla fall. Inte fullt lika platt. Kram!

    1. Tack! Så glad att det uppskattas. Usch.. ja, massa av samma ger ju massa av samma. Det är bra att ge det några dagar för att självläka men sedan måste man ut och träffa folk annars blir det bara massa av samma. 🙁 Kram till dig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

”Döden, döden, döden”

”Döden, döden, döden”. Så sägs det att Astrid Lindgren alltid började sina telefonsamtal med sin syster. För att ha ämnet ur vägen liksom. Avdramatisera det

GP och Jobba, sova, dö

Tjohej! Här kommer en liten grej såhär på lördagsmorgonen. Under Bokmässan fick jag en helsida i Göteborgsposten. I ekonomidelen. Det var precis så knäppt som

Min helg: solkatter, husfix och kristaller

Häng med på min helg (förra helgen) från fredag morgon till söndag kväll. Nu kör vi! Åhhhh helgmornar alltså (ja, jag räknar fredag som helg).