När jag var till Malmö för sisådär en månad sedan passade jag på att klämma in en helg i Lund innan jag åter igen tog sikte på Norrland. Det är nämligen så att en av mina bästa vänner, Carin (som du kanske känner igen från tiden i Stockholm) nu bor i Lund och pluggar till brandingenjör!

Helgen till ära så fick vi också med oss Fru Hellman ner till Skåneland vilket betydde en alldeles speciell återförening och den dynamiska trion. De här två är sådana där personer som jag kan vara helt och fullt mig själv med och aldrig behöver skämmas för nånting eller vara lite på spänn. De är guld värda.

Lund bjöd på regn och pussar, som man ju gillar det!

Carin pluggar som sagt på Lunds universitet och tog med oss till deras Science Center där vi skulle spana in planetariet men hade missat att man skulle köpa biljetter så vi fick istället lära oss om hur man accelererar energi (tror jag?) och göra ultraljud på min eget hjärta. SÅ COOLT!

Dessutom upptäckte jag att jag vuxit 2,5 centimeter sedan jag fixade mitt första pass 2003. Numera är jag alltså 174,5! Åtminstone enligt Lunds universitet. När jag försökte hemma med måttstocken var jag 173,5 vilket ändå är betydligt mycket mer än de 172 cm som jag är van vid.

<3

Och så gick vi ut och åt halvsådär men helt okej italiensk mat (min burrata var KALL, det ska den väl ändå inte vara? Alltså kylskåpskall?). Men sällskapet var utmärkt så jag var rackarns nöjd ändå!

Och så på söndagen gick vi på finpromenad och handlade honung i den här supergulliga affären.

Vi åt brunch på Crêperiet och det var helt vansinnesgott. Drömmer fortfarande om det. Och ja, det blev mycket rödvin där på lördagskvällen om du tycker jag ser lite trött ut.

Och vi svängde vi in i Domkyrkan pga WOW och där höll en megakör på att repetera inför en konsert och det var så vackert och maffigt att jag kanske fällde en tår.

Och sedan tog vi en sväng genom botaniska trädgården och drömde lite om hur det kommer se ut till våren. Och så tog jag den här bilden på mina fina vänner (faktiskt inte ett dugg poserad utan där var jag kvick med mobilen!) och nu är den min bakgrund på telefonen och påminner mig om vilka fina vänner jag har.