Ibland inträffar sådana där kvällar som blir bisarra men underbara och man skrattar så man gråter. Det är när saker inte går som man har tänkt sig som livet blir intressant. Oförutsägbart. En sån kväll var det igår. Häng med!

Först var jag och Mia på Sturebadet där det vankades smygläsning av deras nya magasin. Jag hade aldrig varit på Sturebadet förut men det är verkligen en oas mitt i stan. I goodiebagen fick vi en entrébiljett, så det blir till att gå dit och må gott senare i år.

Bakom tidningen stod duktiga Emelie Emilie (i mitten).

Efter Sturebadet så bytte vi scen helt och hållet. Jag hade fått en inbjudan till mingel på Golden Hits för att fira att Richard Herrey tagit över etablissemanget. När vi kom dit (något senare än utsatt tid, men ändå) syntes inget mingel, bubbel eller tilltugg till. Vakterna var totalförvirrade och så även Richard själv som fick ta hand om oss vilsna mingelgäster (fast minus minglet). I slutändan fick vi iaf drinkbiljetter av Continental Airlines (vet inte hur det gick till) så vi drack Dagens och skrålade till Rick Astley. Finfint. Fast jag fattar fortfarande inte vad som hände med minglet.

Mia passade in som hand i handsken vid 80-talsbaren. Hon matchade tillochmed sällskapet. Inga gyllene skor, men likväl gyllene keps. Och kavaj.

Jag var gladare än så här. Lovar. Och kolla fräknarna! Lovvit!

När drinkbiljetterna var slut mötte vi upp Kajsa och hennes kollega Emilia på Sturehof. Finfina tjejer det där!

Runt halv ett stapplade vi på onda fötter (eller jag iaf) ned i tunnelbanan och tragglade vidare på bussen hemåt. Den där bussen är riktigt ångestframkallande. Men det är nog enda klagomålet jag har på kvällen. Så den hamnar längst upp i ”lyckad”-högen.