Så, jag är sjuk. Igen. Har legat i 39 graders feber i dagarna två nu. Halsmandlarna är stora som tennisbollar och huvudet exploderar ca varannan sekund. Och sedan på det kan jag varken äta eller sova. Riktigt kalaskul hör ni ju.
Jaja. Nu vet ni iaf varför jag inte hört av mig. För jag är typ döende. Vi ses på andra sidan.
När mamma fyllde år för några veckor fick hon, i present av mig och Anna, en eftermiddag då vi tillsammans skulle åka iväg och stöpa
Nu sitter jag på tåget hem medan vintern fladdrar förbi utanför fönstret. När vi kom ut imorse var det HELT kritvitt (igår var gräsmattorna brungröna),
Det finns ju liksom någonstans en gräns på hur mycket man kan prata om entreprenörskap eller gnälla över ekonomi eller tjata om sälj innan det
Ni kanske minns att jag i november var hemma i Övik och hjälpte till att rensa upp i mitt barndomshem? Det står nu tomt och
2 svar
Krya på dig! Inte minst så att du kan blogga snart! Ja, och för att du ska må bra. Men också för bloggandet! Mvh, EGO_76
Tack söt! Jag försöker så gott jag kan, men just nu är allt bloggande vigt till mitt missnöje gentemot sjukvården och min illa funktionerande kropp. 🙁