En söndagskväll i bastun på ön.
torsdag, 24 september, 2020
1 kommentar
För sisådär fem-sex veckor sedan, då sommaren kippade efter andan och var på väg att förlora slaget mot hösten, då hoppade jag och Jonas i
För sisådär fem-sex veckor sedan, då sommaren kippade efter andan och var på väg att förlora slaget mot hösten, då hoppade jag och Jonas i
Hallå! *knackknack* Är den här på? Är den nån där ute? Det är jag. Bloggaren som inte bloggat på ett halvår. Som haft sån jäkla
Nu är det en dryg vecka sedan jag kom hem från Lofsdalen Bike Weekend och jag har spenderat den senaste veckan med att smälta helgen.
Förra året blev det officiellt och spikat – min favoritmånad är juni. Och så även i år. Ljuset, grönskan, blommorna längs vägkanten. Allt börjar leva
4 svar
Buhu, håller med.. sån’t där vill man ju inte se heller! Fast jag drömmer fortfarande om Jonah..
Det är bra flickor, dröm om något roligare;) Har inte han barn också?
Neeej! Den ungen ville jag INTE ha med i drömmen.. *mutter*
Men! Har ni inte upptäckt den där Jonah-bilden förr? Ja, det där är ungefär lika smart som att Måns står o hånglade upp sin flickvän på alla förstasidor efter 80-talstemat. Osså undrar Måns varför han hänger löst veckan efter!?…*puckot* Fethaja att alla småtjejer tjurade till…