Juli är månaden som onekligen går snabbast på hela året. Om januari är oriiiimligt lång så far juli förbi i en grisblink. Man väntar hela året på den där högsommaren och sen är den förbi och man har knappt hunnit bada. Har sån enorm ångest för att jag badat två gånger i sommar. Men det kan vi ta en annan dag.

Nu tänkte jag att vi skulle titta tillbaka på den där grisblinken. Juli alltså.

Första skörden och jag skördade min första gurka någonsin!

Köpte en planta ”snacksgurka” på företagarmässan i Kramfors i maj och den har verkligen levererat! Nu måste jag bara läsa på hur man tar frön på gurka för den här vill jag absolut ha nästa år igen.

Jag gjorde nässelvatten för första gången. Luktar skunk men är super som näring i odlingarna. Det är alltså bara växtdelar från brännässlor och vatten, sedan får det stå och gotta till sig i några veckor. Luktar som sagt död men växterna älskar det!

Lillkycklingen som kom runt påsk hade blivit stor och morsk och var ute med mamma Doris varje dag. Och hönsmamman (jag) var livrädd varje dag att han skulle bli tagen av en skata.

Ja, han. Visade sig att det är en liten tupp. Så vi får se vad hans öde blir.

När man svänger av till min byaväg finns en liten skylt där det står ”artrik vägkant” och ”vid de sträckor som utpekats som artrika anpassar vi vägunderhållet samt genomför riktade åtgärder så att artrikedomen kan bevaras.” (från Trafikverket). Fint tycker jag.

Det fixades väldigt mycket i juli. Köksträdgård skulle byggas och avlopp skulle rensas. Det var nog första gången sen badrummet byggdes som det här avloppet rensades för det var äck-ligt.

Poängen med köksträdgården är till syvende och sist att hålla ute hönsen och att även harar och rådjur hålles ute tillsammans med dem är ju bara en bonus. Köpte bara stolparna som skulle slås ner i marken och resten är sly som jag samlat ihop. Fler bilder kommer när det är helt klart!

Juli innebär också frigående höns som värper lite där de får feeling. Den här dagen hittade jag Louise gömma under vinbärsbusken där hon hängt den senaste veckan.

En lördag var vi i Gideå kyrka och lyssnade på musik. Den här kyrkan har nu officiellt första platsen på min lista över favoritkyrkor för den är målad helt i mjukglassfärger. Man måste ju älska en pastellkyrka.

Mormors svägerska och hennes barn (mammas kusiner) kom på besök från Stockholm. Ingrid och mormors makar var syskon men nu är de båda döda och det är bara tanterna kvar. Det är så fint när de får träffas, mormor blir så glad och får sån energi!

En lördag var jag på 40-årsfest längre bort i byn, hos Jenny! Jag sminkade henne inför kalaset, är himla nöjd faktiskt! Och ”David Sundin” hade festen på minutschema där ”Bäst i test”-tävlingarna avlöste varandra. För övrigt vann mitt lag. 🥳

Temat var ”dress to impress” så jag tog min finaste klänning! Tom kom som ”popcorn”. Vi hade tolkat temat lika olika, kan man säga. Födelsedagsbarnet hade guldklänning som sig bör.

Dagen efter festen (japp) åkte jag ner till Härnösand för att vara funktionär på backtävlingen ”hill climb” som morbror Roger var med och arrangerade.

Jag satt vid målet och skötte tidtagningen och Roger körde. Han var helt klart topp fem i kategorin ”spruta grus”. Den som vann den kategorin var bilen som sprutade en sten på tidtagningsmaskingen så att den slutade funkar. 🙈

Ganska tidigt rullade den här gröna bilen och det var bara ren tur att den inte rullade över mig. Jag satt rätt nära vägen och täckte ögonen när gruset började spruta så såg inte när bilen rullade utan när jag tittade upp igen så låg den i diket. Action bjöds det på iaf!

Och vid grillen hittade jag Jens! Vi hängde i samma gäng på gymnasiet och sedan dess har han blivit skådis och är bland annat revydirektör för MittRevyn. Vända burgare kan han också!

Och Luna fick en ny kompis. Länge och väl låg hon i knä och blev kliad. En bra dag för samtliga! Förutom killen vars bil rullade.

Huset blev målat! Inte helt och fullt men nu är det näääästan klart. Det blir banne mig ett helt nytt hus med den här färgen.

Och så blev jag ju med en hel drös nya kycklingar. Närmare bestämt sex stycken. Och Dotti, som ruvat fram de tre små, blev adoptivmamma till de tre jag fick med hem från Krygegårds. Det blev en aning trångt där under men mysigt!

Och Luna var väldigt fascinerad av de små. Oklart om hon ville leka med dem eller äta upp dem.

Och så började kvällarna med älvorna som dansar på ängen komma. Och sedan kom augusti.