Jag har alltid varit en kattmänniska. Jag vet inte varför, jag älskar hundar. Bara inte stora hundar. Jättefina, visst, men jag vill inte ha en hund stor som en mindre människa i min säng eller min soffa.
Så idag upptäckte jag den ultimata lösningen. En kund var inne på jobbet, en man i 50-årsåldern (skogshuggartypen som man lättare ser med en Schäfer, inte med en liten golvmopp), och i släptåg hade han världens sötaste lilla vovve, en långhårig chihuahua, mycket lik denna lilla hårboll. Så underbart söt att man bara direkt automatiskt faller in i bebispratet! ”Meenn.. såå.. sööööööt man får varaaa dååå, pluttinuttigullefflutt!”.
Jag vill ha, jag vill ha, jag vill ha! Hjärtegrynet kostar dock ca 15 000 och för att vara helt ärlig så har jag inte en sekund över för en hund just nu. Så jag får nöja mig med att ooooaaahhh, och aaahhhaa till bilderna istället.
