Lindy Lou med ny twitterstrategi.

Lindy Lou med ny twitterstrategi.

Denna afton har jag spenderat med att rensa i mitt sociala onlineliv. Härom kvällen var det Facebook som fick yxan, jag rensade bort drygt ett 50-tal personer som jag inte har någon slags givande relation med. Och i kväll var det Twitters tur.

För ca två veckor sedan stängde jag ner mitt twitterkonto. Det var dags för en paus. Efter för mycket drama, för många känslor av utanförskap, otillräcklighet och för mycket ont i magen så bestämde jag mig helt enkelt för att lägga ner allting ett litet tag. Andas. Försöka hitta lugnet utanför det konstant rusande hamsterhjulet och hitta en nivå där jag kunde delta i detta utan att låta det ta över mig.

En strategi har format sig de senaste dagarna och nu har jag satt fart på den. Från att ha följt över 400 personer följer jag numera bara en handfull människor, nästan uteslutande goda vänner till mig. Resterande människor som jag vill följa har jag lagt till i privata listor. På så sätt har folk ingen aning om jag följer dem eller inte samt att jag inte behöver bevittna konversationer som jag kanske skulle anse jobbiga.

Detta är på inget sätt något elitistiskt ställningstagande gentemot specifika människor utan enbart ett sätt för mig att må bättre i mitt sociala onlineliv och fokusera på de människor som ger mig energi och är viktiga för mig.

Så. Det var det. Nu ska jag återgå till att prata bebisspråk med pandan.

6 svar

  1. Bra tänkt!
    Jag tog bort mitt FB-konto helt och totalt permanent när jag inte längre orkade. Varken läsa om allas ”lyckliga” liv, eller hela tiden veta vad folk ätit till middag. Jag orkade själv inte göra några vettiga uppdateringar och blev bara så less. Den stora droppen var en ”vän” jag smsat på morgonen, som på kvällen skickar ett FB-mail med svar utan att ens veta om jag var inloggad där. What?
    Nu inser jag att allting går genom FB. ALLT. Vill du tävla? Gilla på FB. Läs på FB om bla bla bla.
    Bland vännerna går inte snacket ”jag pratade med… igår” Utan ”jag läste på FB igår om…” It makes me sick.
    Twitter tog jag också bort men återkom till. För att få ett uns av vad som pågår i världen snarare än bland mina vänner.
    Instagram finns jag också på eftersom jag är en bildknarkare. 😉

    Så du gör helt rätt. Man måste på olika nivåer stänga ner för att orka.

    1. Jag har dock insett att det är svårt att hitta en nivå när man är inne i det. Nu sedan jag startade upp min twitter igen så är jag ju inne i hjulet igen. Det är ju trist om det ska vara allt eller inget. 🙁

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Hej vågkluck! Jag har saknat dig!

Bara för en vecka sedan gick det inte att gå här för snön var fortfarande så djup. Nu är den nästan borta. Så i förmiddags

April, april!

Den första april, dagen då jag fyllde 42 år, då låg fortfarande snön i stora högar på gården. En positiv grej med det dock är

Vem bryr sig?

Härom dagen trillade den här ned på hallmattan – Therése Lindgrens nya bok ”Vem bryr sig?”. Jag älskar omslaget! Therese ser så jädra ball ut