Idag är en bra dag. Ingen ångestattack, ingen gråt. Jag är nästan till och med glad. Och nu menar jag inte sådär glad som man kan vara över något någon säger eller något som händer. Utan genuint glad där inne. Jag tog mig till min läkartid på vårdcentralen utan större problem, promenerade till och med dit. Dog inte i väntrummet.

Läkaren ökade dosen på min antidepressiva medicin och nästa vecka ska jag börja jobba halvtid igen. Jag är exalterad och livrädd på samma gång. Men rutiner är nog bra.

Och vet ni vad jag gör just nu? Sitter alldeles ensam på ett café. Med iPaden och musik i lurarna som någon slags sköld från omvärlden, men ändå. Dricker kaffe och bloggar och twittrar och sånt. Man skulle ju nästan kunna tro att jag är normal.

20120515-172302.jpg

4 svar

  1. Åh, fina Linda. Vilket helvete du går igenom och vad ledsen jag blir för att det är så. Känner igen mig. Har aldrig haft ångest-/panikattacker, men varit deprimerad i två perioder. Jag hoppas att du mår bättre snart, på alla plan, och är glad att du har så vackra människor omkring dig. Många kramar

    1. Tack Jane, du är så himla fin, tack för dina ord. Jag hoppas du mår bra och har ett fint liv. Jag kommer bli bättre, jag är bara lite för otålig och vill gärna fixa det här. Men det funkar ju tyvärr inte med plåster och lim. Tack för dina ord. KRAM.

    1. Jag vet inte vad jag ska säga. TACK. Skrev en kommentar till inlägget och jag kopierar in den här med.

      ”TACK. Alltså, jag blir så rörd och glad och gråtig och vill bara krama er underbara människor. Så himla fina ord och jag är galet tacksam. Du anar inte vad det betyder. <3<3<3"

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Linda Hörnfeldt

Influencers – ett gäng bedragare?

När man trodde att man hade bäddat ner frågan kring om influencer är ett ”riktigt” yrke (vad nu det är) så väcks den åter igen