Jag kände lite i år att jag gjorde nyår på julafton. Du vet, helkvällen som slutade (för vissa) runt fyra på morgonen, innehöll fem flaskor bubbel (och en flaska rödvin) och vänner och tjo och tjim? Den gjorde jag på julafton. Så när nyår kom kände jag mig ganska klar med tjoandet och tjimmandet och bjöd därför in familjen på en lugn och städad middag.

Mormor bjöd in sig själv till kalaset, vi hade alla trott att hon skulle vara för trött för att haka på ut till mig (jag bor ändå en halvtimme från stan och hon är ändå 92) men nädå, krutgumman skulle så klart vara med och fira. Sitta hemma själv på årets kalaskväll? I don't think so.

Så, hej och välkommen till min nyårsafton 2021. 🥳

Vi började dagen som ungefär varje dag, med promenad. Jag har insett att om jag inte tar den där promenaden med hundarna på en gång när jag vaknar, då vaknar jag inte. Då finns det en väldigt stor risk att hjärnan fortsätter befinna sig i ett icke-vaket tillstånd under en ganska stor del av dagen.

Så det gjorde jag. Sedan skottade jag. Inte en så aggressiv skottning just den här dagen, bara en sån som är lite mysig och lagom fluffig.

Runt femsnåret kom gästerna och nån timme senare var det dags för förrätt!

(Förlåt mamma, det här var den enda bilden Roger tog på oss.)

Det blev klassiskt käk som JAG faktiskt lagade. Hallå, jag stekte till och med brödskivan i en stekpanna med smör!! Kanske lite för hårt men jaja. Att sedan skagenröran var köpt behöver vi ju inte hänga oss kvar vid okej? Mamma handskalade räkorna i alla fall.

Okej vi går vidare.

Till huvudrätt blev det inbakad fläskfilé med potatisgratäng och gorgonzolasås. Proffsigt presenterat som du kan se!

Luna och Leia fick leverpastej fastnitad i en sådan här ”Lickimat” (alltså namnet hjälp) som då är till för att de inte ska sluka käket så snabbt plus just slickandet är lugnande för dem. Du ser ju, Luna har hållit på så länge så hon lagt sig ner.

I alla fall, på riktigt världens bästa grej om man vill hålla djuren upptagna och lugna ett tag.

Sedan blev det julgransplundring! Eller, julgransbegravning.

Det kan vara så att jag inte vattnade granen så mycket för att den var så jädra vid att jag fick ofrivillig akupunktur varje gång jag försökte sträcka mig in och vattna.

Inte ett enda barr var det kvar på den när vi var klara.

Gott nytt år! 🙈

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Midsommar 2018

Midsommar vid foten av berget

Är det verkligen mindre än en vecka sedan det var midsommar? Det känns helt knäppt och jag vet inte riktigt varför det känns som att

Söndagen som försvann

Sådana här dagar går inte till historien. Det är sådana dagar man faktiskt typ inte minns alls. För jag sover mig igenom dem, alternativt tittar

Gården på andra sidan älven

Mitt emot mig, på andra sidan älven, finns en stor gård som heter Godsta Gård. Massor med hus och kossor som råmar och ända sedan