Fan va jag avgudar min Soffis. Hon tar in mig, ger mig tak över huvudet och till och med del i hennes garderob. Löööv you bästis!
Ikväll har jag gjort vuxensaker. Sökt en massa jobb och en massa lägenheter. Så det så.
All ära till Markus som sedan första stund haft en speciell plats i mitt hjärta. Men ikväll tog Erik ett djupdyk i känslopoolen med ”Crazy” och knödde över Markus litegrann på tronen. Så pass att jag var tvungen att ringa och rösta på honom. Och när han i luren säger sådär sammetslent smörigt men samtidigt manligt ”Jättestort tack för din röst” så blir man ju nästan lite småkär. Ja Sofia, jag ger mig, SnyggErik är McDreamy. Och jag är 26 år. Faktiskt.
Men sedan rev Markus av ”Bridge over troubled waters” så att håren stod upp lite här och där. Så då var jag ju tvungen att ringa och rösta på honom med. Men Erik är ju faktiskt singel. Lite lammkött kan ju vara gott såhär i höstmörkret.
Nej, jag har inte raderat en massa inlägg, min server fick en härdsmälta och bestämde sig för att radera alla inlägg jag gjort sen i söndags. Dessutom så är hela Fans.Inc borta. Shit happens.
Jag är nog aldrig känt mig så orotad någonsin och det skrämmer skiten ur mig. Det visade sig igårkväll att lägenheten på söder inte får hyras ut längre i 2:a hand för bostadsrättsföreningen sätter käppar i hjulen. Ägaren vill fortsätta hyra ut men föreningen ska tydligen grina. *mutter* Hon skulle prata med den men enligt min kompis så ska jag nog inte hoppas för mycket.
Och roomie har ju självklart inte hört av sig än. Så jodå, hemlös igen var det visst?
Trött… tröttare.. Linda..
Att köra 120 mil på mindre än 24 timmar drar nog musten ur vem som helst. Satt uppe på Lidingö och jobbade in på småtimmarna och sedan fick jag blunda några timmar med Kalle Kanin tätt intill mig på soffan som var en halvmeter kortare än mig. Sedan var det upp, in i bilen och styra kosan hem mot Norrland igen. Det småregnade hela vägen och vindrutetorkarna var modell begagnad, till slut blir man helt slut i skallen av att försöka stirra igenom en helt suddig vindruta när långtradarna sprutar upp gegga och salt på den. Sista 20 milen fick jag köra med kalluft i bilen och ge mig själv ett par örfilar då och då för att hålla mig vaken.
Knappt hann jag innanför dörren hemma så bar det av till Swedbank Arena, Öviks nya stolthet, för att kolla in MoDo-Frölunda. Det är säkert 10 år sedan jag var på elitseriehockey sist så det var ett härligt rus! Syrran, jag och mamma hojtade och klappade och levde rövare, medan herrarna i sällskapet, min bror och min morbror, tittade konstigt på oss och klappade med lite halvhjärtat. Finn ett fel? Självklart spöade Norrlänningarna skiten ur de stackars Göteborgarna, matchen slutade 6-2.
Nu har jag förhört syrran på hennes stundande kemiprov imorgon, att redovisa beståndsdelarna i plast mitt i natten är inte det enklaste vill jag lova. Nu förtjänar både hon och jag en hel massa mys med John Blund.
Nighty-nite.
Linda huserar för tillfället på Lidingö. Hur i hela friden hamnade jag här kan man undra?
Jo, det ska jag berätta för er! Min käre morbror ringde mig i arla morgonstund (runt 14) och undrade om jag hade lust att åka ned till Stockholm och leverera en hylla för hans företag som skulle över till Finland på nån invigning. Fråga inte. Javisst sa jag glatt och hoppade i hans pickup och styrde söderut.
7 timmar senare virrade jag runt i Stockholm City och försökte hitta till Västberga Åkeri. Inte det lättaste när man aldrig kört bil i Stockholm och dessutom har noll lokalsinne. Och on top of that, en stendöd mobil. Efter mycket snurrande runt 22-tiden en måndagkväll så uppenbarade sig åkeriet som en skänk från ovan och av med hylla jag blev.
Snabbladdning av mobil, kartutskrifter med vägbeskrivning till Lidingö av snälle Pelle på expeditionen och så ut på motorvägen igen. Allt gick rätt smidigt, trots att jag var rätt livrädd och vilsen nånstans där mellan Norrtull och Östermalms IP.
Och här är jag nu, hemma hos Cicci och Mathias på Lidingö, redo att totalkrasha, är sååå trött efter alla timmar bakom ratten i mörkret. Våren får gärna komma nu tack!
Tillbaka till Norrland imorrn. Imorrn kväll blir det hockey, MoDo – Frölunda, let's kick some ass!
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer