Puzzi tar sig friheter
söndag, 17 september, 2006
Inga kommentarer
Nytvättade kläder är mjuka och luktar gott. Och nu är de fulla med katthår. Men se så gott hon mår.
Nytvättade kläder är mjuka och luktar gott. Och nu är de fulla med katthår. Men se så gott hon mår.
Nu har jag gjort min medborgerliga plikt och röstat! Känner mig riktigt duktig eftersom jag, klantig som jag är, strulade bort mitt röstkort förra gången och därmed aldrig röstade 2002.
Nu blir det äntligen myssöndagsfrukost! Nu har jag gjort mig förtjänt av den! 🙂
Du har väl varit iväg och röstat hoppas jag! Om inte, hop to it! 😉
En vän som bara är min vän på hans villkor är ingen riktig vän. Vem behöver då fiender?
Eliminerad. Finito. Buh-Bye.
Söndag morgon. Jag ligger fortfarande i sängen med laptoppen på magen och bloggar. Det enda jag har på agendan idag är att ta mig iväg och rösta. I övrigt ska bara chilla. Plocka i lägenheten, städa lite. Kanske designa lite. Soft dag. Skönt.
Igår var den första lördagkvällen på evigheter som jag spenderade hemma framför teven. Ensam. Och så underbart skönt det var. Sweet Home Alabama och en påse godis. Med bara mig själv.
Ännu en natt utan någon slags konsekvent sömn. Mardrömmar som tar mig tillbaka till de hemska åren då jag var mobbad i stort sett varje dag. Picked on. Fast i drömmen är jag vuxen. Och vad jag för 15 år sedan kallade mobbning skulle idag nog mer kallas ”orättvist behandlad”. With a twist. Sådana drömmar där man drömmer så mycket så hjärnan inte sover, vilket resulterar i att man är lika trött när man ska gå upp som man var när man la sig.
Att sedan Eslöv ringer och messar mitt i natten och jag har en katt som tuggar på kablar och möbler och jag måste jaga henne med vattensprutan klockan halv fyra, ja, det hjälper ju knappast nattron.
M pratar fortfarande inte med mig. Eslöv börjar bli lite väl intensiv och C vill ”prata” om vad som hände i fredags. Jag orkar inte ens oroa mig. Jag tar det som det kommer. Och vad som står närmast på agendan är frukost. Kokta ägg och prickig korv. Yum.
Minsta lilla råd eller uppmaning tas som ett försök att styra personens liv. Ett felsteg och man är inte välkommen längre.
Själv har personen dock inte minsta lilla problem med att döma och bli förbannad för att den inte gillar valen du gör i ditt liv.
Pisses me off.
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer