När endorfinerna dansade mambo

Oj va glad man blir av å träna! Efter mycket bråkande med DVD brännaren så lyckades jag till slut få ut Bodywork på skiva och pumpas framför TV:n skulle det. Jag körde två av de fyra passen på skivan, först 30 min Aerobics och sedan 30 min Core och efter det så dansade endorfinerna mambo i huvvet. När C kom hem låg jag fortfarande på min yogamatta och pustade mig igenom 3729 situps, det hade han mycket roligt åt. Sedan var det dusch, make och ut på stan.

När jag stod i kassan på Kicks och betalade för mina örhängen och mitt nya guldnagellack från Mavala så utbrister säljaren ”Gud, va fint du har sminkat dig! Vad är det för nått?” Så där stod jag och gjorde reklam för Make Up Store och Face inne på Kicks. ”Det var jääättefint!” Så då var min dag räddad. Sedan att jag hittade en asfräck väst på H&M gör ju inte saken värre.

Beställde även idag lite saker från H&M Rowells. Var ju inte meningen att det skulle bli så, men jag hade fått ett erbjudande att jag fick halva priset på valfri vara och då blir det ju alltid några till. *suck* Men jag höll mig runt 500 och fick nog 4 plagg iaf för det, så jag är nöjd! 🙂

Nu blir det tacos och ”Tolken”. Puss på er barn!

Till Partille och hem igen

Blev lite uttråkad där på eftermiddagen och kom på att jag faktiskt blivit inbjuden på ett releaseparty för Man 2006 kalendern ikväll. Ringde snabbt Hanna och frågade om inbjudan fortfarande gällde och visst gjorde den det. Ringde Moppet och meddelade att det var storstaden som gällde ikväll så efter lite extra långt piffande (håret och jag var inte vänner idag) så bar det av ner till Kinna för att plocka upp Moppet hos Marskatten & co. Där var det fullt party, där bl.a. äppelkastande hade stått på agendan under dagen. Gladast av alla var pappa marskatt (whiskey hade nog med saken att göra) som gav mig sådana komplimanger att huvudet växte, bara en aning (igen, vi skyller på whiskeyn).

Sedan bar det av till storstaden, där vi dök upp lagom till att alla vackra män hade dragit därifrån. Men det fanns fanta och mumskakor. My kind of party. Efter lite skvallrande med Hanna (alldeles för o-rumsrent för att tas upp här, men vänta, hon har snart en egen blogg) så drog vi oss hemåt mot Borås igen. I bilen väntade den riktiga festen. ”Who's you're motherfuckeeer?? You're my motherfuuuckkeeeer!!! SHOW. ME. THE. MOOOONEEEYYYY!!!!” Och tut-tut på fyllona som gick över vägen fast det var röd gubbe. Det var länge sedan jag garvade så mycket. Bra för magen.

El Maco är tillbaka på McDonald's igen. Halleluja! Denna gången även i kycklingform, yum! Fast pommesen jag fick idag smakade mer papper än något annant. Uschia. Men kryddan är mumsig.

Håret igen, HÅRET!

Efter Emmy galan var jag lite hatisk mot Patricia Arquette och hennes hemska hår som hade snott den atomhållande bruttan från min hunnybun Jen, men när jag härom dagen fastnade framför ”Medium” på fyran så är jag nästan beredd att glömma och förlåta. Men inte håret, håret has got to go. Serien påminner lite om ”Tru Calling” (som jag älskade från början), minus bårhus och gullig bårhuskille dårå. Bårhuset kan jag vara utan, och Mediets man är rätt gullig, som substitut iaf.

Jag tänkte anmäla mig till Bloggtoppen. Kanske jag inte borde ha sagt för nu finns det två tänkbara scenarion: a) Ingen röstar på mig för att de tror att jag får så många röster ändå eftersom jag anmält mig och måste tro att folk kommer rösta på mig. Eller b) Ingen röstar på mig eftersom de tycker jag är så uppblåst eftersom jag tror att folk kommer rösta på mig. I båda scenariona (scenarios, scenarionen?) hamnar jag utan röster. Det var ju inte bra. Äsch, jag gör en banner iaf.