Tröja – Ellos / Kjol – Lindex / Skor – Adidas / Väska – Ulrika / Ring – Efva Attling
Glad fredag kära vänner!
Det är fredag kväll och jag sitter i soffan hemma i Övik med mamma och tittar på Skavlan. Mamma fyller år idag och hela familjen har varit samlad nu på kvällen framför tårta och middag. Pratat om företagande och vad som händer på byn. Jag blir automatiskt så bortkopplad från jobbet när jag är här. Lika delar skönt och stressande.
Så här såg jag ut för någon vecka sedan då jag jobbade på Scandic Klara vid Hötorget för första gången på evigheter. Ni som hängt med ett tag vet du att jag hängde där och cofficade flera dagar i veckan innan vi fick kontoret på Söder och nu när vi flyttat ut blir det nog en favorit i repris där. Älskar det stället, så centralt men ändå ofta förbisett, mest bara folk under lunchtid.
Har anammat Vanjas kjol-över-byxor grej helt. Hatar strumpbyxor så detta blir lysande under vintern!
Imorgon ska vi till mitt gamla barndomshem och rensa lite. Huset ska säljas så jag ska plocka med mig om jag vill ha något kvar. Jag tänkte eventuellt vlogga, skulle ni vilja se mina gamla hoods?
Jag var ju till London ett par dagar förra veckan och tänkte vi skulle kika lite närmare på det.
Jag anlände in till London ganska sent på kvällen, till Russel Square där Emelie bor, som jag skulle bo hos de här dagarna. Jag har insett först nu hur bisarrt centralt hon bor, bara ett stenkast från Oxford Street egentligen. Eller okej, då får man kasta stenen rätt långt men det är ändå väldigt centralt!
Jag fick i alla fall Emelie att ta med mig på den lokala kvarterspuben där jag drack halvljummen ale utan kolsyra (tydligen en grej) och åt hamburgare. Emelie hade redan ätit middag så gick rakt på efterrätten.
Sedan knallade vi hem i det klyschiga Londonregnet förbi de här gamla stallen (!) som nu är omgjorda till lägenheter. Tydligen så hade Londonborna sina hästar i de här husen innan bilarna kom. Älskar sådan historia.
Morgonen efter så sminkade jag mig i Emelies fantastiska burspråk innan vi hoppade i en Uber och åkte till heeeelt andra sidan stan.
Det var nämligen dags för Influencer Marketing Hub Conference! Min första internationella konferens både som besökare och talare och den första jag varit på som handlar HELT om influencers (förutom vårt eget TIC då).
Hej hel från panelen! Jag är väldigt bekväm med engelskan men tappade ändå en del branschord, sjukt frustrerande. Kom inte på vad ”valuta” hette på engelska så då blev det istället ”trust is the economy”, nåt som blev friskt citerat på twitter. Inte så tokig felsägning då ändå kanske.
När konferensen var avklarad och vi var färdigminglade hoppade vi på Emirates Air Line, en linbana som går från Victoria Docks, där vi höll hus, över Themsen till O2 Arena. Jädrar vad högt det var, megaläskigt speciellt när man passerade pelarna och fick en känsla av HUR jädra högt det var. Men himla coolt och kul att ha åkt den!
Där hoppade vi på tuben och åkte till London Bridge som vi promenerade över. Kändes helt bisarrt att gå där människor mist livet i terrorattacken bara några månader innan. Vansinne att jag knappt kände till detaljerna kring attentatet för att den typen av händelser blivit vardagsmat.
The Shard. Superhögt hus som jag inte ens visste var en grej. Tjejen med koll.
Vi hamnade i alla fall på The Folly på andra sidan bron. Man måste ju älska ett ställe som har träd med lampor i inomhus.
Hej hej!
Söto.
Monsteratapeter. Micket hipstrigt.
Älskar lamporna!
Vi åt i alla fall burgare (igen), smördränkt spenat och lökringar – sjukt gott! De kunde laga mat här. Tipselitips!
Sedan åkte vi hem och sov. Och det var mina första två Londondagar! Det kommer en till en annan dag.
Här kommer äntligen en ny vlogg från en helt vanlig lördag när jag gick i skogen med Leia, städade och skrev färdigt min bok. Precis så ospännande härligt som livet är ibland!
Förra veckan pratade jag på min första internationella konferens, Influencer Marketing Hub Conference i London. Jag var en av två kvinnor på scenen under hela dagen och föga förvånande den som höll sig längst ifrån sifferkåtheten och de som gör vågen för allt som heter big data. Istället pratade jag mig varm om content, trovärdigheten och värdet i långvariga relationer och för detta fick jag hurrarop både på twitter och på plats.
Men ska vi kika på vad jag faktiskt fick med mig från konferensen?
1. Vi ligger långt fram i Sverige
Det finns ingen organisation som Influencers of Sweden i någon av de andra länderna som fanns representerade (allt från USA till Indien och Australien). Väldigt många ville prata med mig om det arbetet vi gör och om att eventuellt etablera oss i andra länder, något som känns väldigt spännande. Men också lite läskigt att det finns så galet mycket okunskap där ute.
2. Vi måste sluta titta på följare
Till och med de som jobbade som mest med data sa att följare var helt ointressant när det kom till vad man ska mäta. Engagemang och faktisk räckvidd är två mycket bättre variabler. Med tanke på hur enkelt det är att köpa både följare, likes och kommentarer så måste vi bli sjukt mycket mer transparenta med den datan som faktiskt är värt något.
Över 2 miljarder dollar väntas läggas på instagram influencers 2019. Alltså jag vet inte jag…
3. Folk vill verkligen inte prata pengar
Jag försökte vid flera tillfällen få folk att berätta vad de faktiskt betalade eller faktiskt tjänade men det var helt stopp och belägg, i alla fall på scenen. När jag grävde lite off stage så landade jag någonstans mellan 30-70 öre per faktisk kontakt. Alltså inte per följare utan faktisk räckvidd. Det skulle kunna översättas till 300-700 CPM, siffror som stämmer överens ungefär med beräkningen jag gjorde för snart tre år sedan.
4. Det är ett jävla tjat om ”gifting”
Japp, det är inte bara svenska företag som försöker köpa influencers för produkter. That virus has gone global. Ännu större behov för InoS att också go global med andra ord.
5. Trust is the economy
De som jobbar kortsiktigt och cashar in på fejkföljare och perfekta instagramflöden utan någon som helst substans, deras days are numbered. Som alla nya branscher och hypes har även influencer marketing så klart dragit åt sig lycksökare, både bland företagen som försöker tjäna så mycket pengar som möjligt på sin teknik och sin data, men också bland ”influencers”. Jag sätter ”” runt dem för de som jobbar så kommer inte hålla i längden. Att jobba långsamt, metodiskt, inte rucka på sina värderingar och förtroendet hos ens publik, det är de som kommer se den här branschens långsiktigt lukrativa sidor.
6. We got a long way to go
Men vi är på helt rätt sida om den här utvecklingen. För vi har förstått det verkliga värdet med influencers och låter oss inte stressas. Det här kommer bli så jävla bra i slutändan.
Flygvärdinna eller sångerska. Som alla andra barn med andra ord. Mimade framför spegeln med hårborsten och nailade dansen till Carolas ”Fångad av en stormvind”.
Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring?
När jag gick gymnasiet skulle jag bestämt bli fotograf. Plåtade artsy bilder på tågrälser och hängde i medialinjens mörkrum och framkallade alldeles för många bilder på papper som var svindyra.
Min gymnasiekompis Linda som faktiskt blev modell sedan.
Vilka var dina bästa och sämsta ämnen i skolan?
Fysik och kemi var inte mina bästa grenar. Eller idrott, uschiamej. Var ett geni på svenska och engelska samt ljudteknik (?).
Vilket var ditt allra första jobb?
Mitt förstaförsta jobb? Jag inventerade skruvar på min morbrors åkeri. Fy fan vad jag räknade parallellt med att jag hånglade med min första kille. Åh, sommaren 1996.
Vad har du haft för olika betalda jobb?
Oj. Nu är jag ju 37 så det är ju ett par stycken. Men vi tar det från början.
Efter skruvräknandet så jobbade jag som städerska på vårdcentral och sjukhus i säkert 4-5 somrar och sedan extra städandes hos folktandvården. Det var ett helt okej jobb förutom de vidrigt tidiga mornarna (började 6) samt ganska ensamt. Detta var på tiden innan smartphones så gick liksom inte att prata med en kompis eller lyssna på poddar, det var radion som gällde som sällis.
2001 gick jag ut min YR-utbildning och började jobba på McDonald's. Först i kassan sedan också i köket. Minns första natten jag jobbade, hade varit där typ en vecka och så slänger de in mig i kassalinjen när krogen stänger. Klarar man det klarar man allt säger jag bara. Speciellt när man råkar hälla cola i säkerhetslådan där man stoppar ned 500-hundringarna. Det blev kladdiga pengar.
2001 i Drive In-luckan på McDonalds i Ersboda i Umeå. Gulli!
Jag jobbade på Donken i drygt ett halvår sedan fick jag jobb som webbdesigner (detta var 2002 och jag hade bara gjort privata sajter innan). Drömmen liksom! Så jag flyttade från Norrland till Borås för ett kvällsjobb som webbis på ett löpande-band-bolag som sedan hamnade i Uppdrag Granskning. De var inte goa vill jag lova. De körde mig rakt in i väggen och vägrade ställa upp på rehabilitering.
Efter det praktiserade jag (okej, inte betalda jobb men ändå värda pga bra story). Jag hade fått för mig att jag skulle bli lärare och förändra morgondagens ungdom. Klarade 2 dagar i en andraklass innan jag kastade in handduken. Arbetstränade istället i typ två månader på en skobutik. Myyyycket bättre.
Flyttade till Stockholm och jobbade på Siba i kassan i typ fyra månader. Var en hejare på att kränga Siba-kort (du vet sådana kreditkort). Vann också massa DVD-filmer i diverse tävlingar. Var mycket het i den röda västen.
Fick sedan jobb på ett företag som hade smyckesbutiker på NK och ett eget smyckesmärke. Blev på något vis marknads- och PR-ansvarig där och det var galet roligt. Styrde upp pressfrukostar och jobbade med bloggare (detta var alltså typ 2008) och fick med smycken både i Let's Dance, Idol och på omslaget av Damernas Värld. Inte dåligt för en PR-rookie!
Åkte jorden runt och när jag kom tillbaka fick jag jobb på Efva Attling där jag jobbade som ansvarig för webb och digital marknadsföring i två år. Och sedan dess har jag drivit eget företag!
Vad har du gått för utbildning?
Pluggade mediagymnasiet och sedan en KY-utbildning (numera YR tror jag?) i medieproduktion. Detta var 99-01 så vi pluggade radio och tv och journalistik och typ EN vecka webb, hehe. Sedan gick jag en distansutbildning på ett år på halvtid till webbredaktör 2010. Men i det stora hela är jag rätt självlärd på det mesta.
Vad går ditt nuvarande jobb ut på?
Att influencer ska bli ett erkänt yrke. Typ. 🙂
Vilka är dina starka respektive svaga sidor på jobbet?
Jag är dålig på struktur och pengar. Jag är skitbra på PR och att prata och peppa. Tror jag. Hmm. Kan någon annan svara på detta?
Nämn något som du är extra stolt över att ha gjort i ditt jobb?
Alltså det här att ha startat världens första branschorganisation för influencers känns ju ändå rätt fett. Och riksdagen. Att ha pratat i riksdagen är också rätt coolt.
Vad skulle du vilja jobba med om du inte hade det yrke du har i dagsläget?
Jag har ju typ en massa olika yrken så jag tror inte jag skulle vilja ha något annat. OM jag skulle göra helt om skulle jag nog vilja jobba i butik. Jag gillar serviceyrket. Skor eller smycken eller kläder, ja det vore mysigt.
Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig?
Något där jag är själv hela tiden och som bara är rutinjobb. Skulle eventuellt klösa ögonen ur mig efter en vecka.
Vad gör du om fem år?
Jag hoppas att jag gör ungefär det jag gör nu. Bara större och bättre.
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer