Om att vara sin egen.

För någon vecka sedan fick jag ett mail från Johanna som frågade mig hur det är att driva eget företag. Jag skrev ett långt mail tillbaka till henne och jag tänkte, eftersom många av er uttryckt att ni tycker det är intressant att läsa om mitt företagande, att jag kan dela med mig till er också. Texten är redigerad men i stort sett densamma som jag skrev ihop på fem minuter och drog iväg i ett mail till Johanna. Från hjärtat, med andra ord.

Enkelt uttryckt – det är lätt/svårt/superkul/apajobbigt och allt på samma gång att driva eget företag. När jag körde igång mitt företag på heltid hade jag redan drivit det på deltid i tre år så hade lite koll på vad jag höll på med när det gällde fakturering och bokföring. När jag drog igång på heltid i april 2013 hade jag tre månader betald, arbetsbefriad uppsägningstid från mitt gamla jobb så jag hade några månader på mig att komma igång innan jag behövde tjäna pengar.

Till saken hör dock här att jag blev uppsagd från mitt gamla jobb (på grund av arbetsbrist) och hade därför inte riktigt hunnit tänka på saken innan, men så kom beskedet och då var det snabba beslut som gällde. Jag sökte några jobb samtidigt som jag funderade på företagandet men inget av jobben kändes 100% så jag såg det som ett tecken på att det var dags. Jag var singel, hade inget ansvar utöver mig själv och min katt, jag hade tre månaders full lön utan att behöva jobba. Jag skulle ju knappast hamna i ett sådant guldläge igen!

Det jag tycker var svårast i början var att sälja. Det tycker jag till stor del fortfarande. Eller, ”svårt”, men jag tycker det är jobbigt att jaga och ligga på och vara ”tjatig” när man inte får besked. Det är svårt att vara ödmjuk och självsäker på samma gång, en konstant avvägning. En annan sak med att vara konsult är att man har många personer samtidigt som man ska göra nöjda. Helt plötsligt har du inte bara en chef längre, du har fem! Att hålla alla nöjda och prioritera rätt är en utmaning.

Som många av er vet har jag i omgångar varit deprimerad och lider av panikångest och har väldigt svårt för 9-18-dagar. Jag tycker det är jättejobbigt att hålla tider och att bli ”inlåst” på ett kontor är min mardröm. Så på så vis har frilanslivet varit en gåva. Jag kan bestämma mina egna dagar och vara väldigt flexibel. Jag jobbar egentligen jämt. Dagar, kvällar, helger, jag gör alltid något som har med jobbet att göra. Jag jobbar mer än vad jag någonsin gjort innan. Sedan kan jag ta sovmorgon eller en eftermiddagslur om jag behöver det, eftersom att min arbetsdag är precis när jag vill att den ska vara. Flexibiliteten har räddat mig.

Sedan är jag verkligen inte rik, men det handlar mest om att jag varit för dålig på att ta betalt. Det är någon man måste lära sig på en gång. Ta betalt. Som konsult säljer du ju bara din arbetstid, alltså har du ju ett maxtak för hur mycket pengar du kan tjäna. Det finns ju trots allt bara 24 timmar om dygnet. Någon klok person sa till mig en gång ”du ska skämmas litegrann när du skickar iväg en offert, annars har du begärt för lite pengar”. Den devisen försöker jag jobba efter. Ödmjukhet, jantelag, självvärdering och frilansliv. En trixig kombination. Men att värdera sig själv och sitt arbete är vansinnigt viktigt. För ingen kommer ge dig en säck pengar om du inte ber om den.

Det jag älskar mest med att vara egen är hur varierat livet är nu och att jag har inga gränser. Jag kan göra vad jag vill och tjäna pengar på vad som helst, det är bara jag som sätter mina egna gränser. Det är frihet på riktigt för mig. Sedan går inte alltid allting spikrakt som man vill. Man går på nitar, ibland får man helt lägga ner och tänka om, men man lär sig så himla mycket på vägen.

Att köra eget är det bästa jag gjort så om du funderar på det, kör. Men, för ordningens skull, försök att ha åtminstone 1-2 kunder klara innan du säger upp dig. Kanske kan du fortsätta konsulta för ditt nuvarande jobb på deltid? Förbered dig genom att knyta alla kontakter du kan, fixa en site/portfolio, en uppdaterad Linked In och eventuellt en Twitter (om din bransch hänger där). Gå en kurs på ditt företagarcentrum och gå på en informationsträff på skatteverket. Sedan är det bara att köra.

Jag lever min dröm, eller jag är på väg till den iaf. Det jag älskar är att livet nu är gränslöst. Bara jag är min egen broms.

Dag 1/100 – Inlägg 1/100