Mitt Sthlm: Onsdagsmiddag på Cultur

I onsdags hade jag den otroliga turen att få med mig två av mina absoluta bästa vänner på relativt nyöppnade Cultur i Gamla Stan. Cultur är en vin- och tapasbar med inspiration från medelhavet och ligger precis vid Järntorget i Gamla Stan.

Cultur

Det var mitt första besök där och jag blev direkt förtjust i stället. Lite industrikänsla och väldigt classy, dock inte pretto.

Jag och Jenny på Cultur

Finaste Jenny var i stan och sov hos mig två nätter. Hon var precis vad jag behövde den här veckan.

Cultur

Maten då? Den var alldeles lysande. Cultur kör tapasupplägget när det gäller portioner, vilket gör att man får prova ännu fler härligheter! På min meny stod bruschetta, minihamburgare, rödbetscarpacchio och en utsökt råbiff som inte fastnade på bild.

Cultur

Till efterrätt provade jag churros för första gången. Det är typ den bästa biten av munkar med massor av socker och så doppar man det i kolasås. Och dricker dessertvin och kaffe till. Det är så himlen smakar, det är jag rätt säker på.

Carin på Cultur

Bästa Carin var också med.

Cultur

Jag ger Cultur 4,5 i betyg. Det enda som drar ner det hela är att jag inte gillar att äta middag på barstolar, det stressar mig lite. Men i övrigt var allt från maten till servicen alldeles toppen!

Movie Monday: Your Sister’s Sister

Movie Monday

Your Sister's Sister

Fick tips av Linda om denna film efter att ha sett ”Safety not guaranteed” förra måndagen, och jag är mycket tacksam att hon gjorde det. Vilken alldeles ljuvlig liten film!

Den här filmen sätter huvudet på spiken när det gäller mänskliga relationer. Och den gör det med charm, humor och värdighet. 

Efter ”Safety Not Guaranteed” blev jag väldigt förtjust i Mark Duplass och även i ”Your Sister's Sister” gör han en solid och ärlig tolkning. Jag är numera även kär i Rosemarie Dewitt och Emily Blunt gör ju ingen besviken. Överlag känns skådespeleriet precis som jag älskar det, ärligt och fullt av råa och äkta känslor som man kan relatera till. Det är subtilt och ibland förvirrande men det känns. Och det är det som kännetecknar bra skådespeleri för mig, och en bra film. Att det känns.

Den här filmen fastnade verkligen i maggropen på mig och verkar inte vilja ge sig av. Den gjorde mig också vansinnigt sugen på att skaffa mig ett torp. I alla fall. Den är ljuvlig. Ljuvligljuvligljuvlig. Se den!

Nytatuerad

Igår gjorde jag min andra tatuering. Jag har funderat på den i stort sett sedan jag gjorde min första tatuering förra sommaren och härom dagen mailade jag Dadde på Carneval Tattoo som jag fått rekommenderad av en vän. Som av en händelse hade han fått en avbokning igår och jag är ju inte den som är den. Så jag tog med mig Carin som fotograf och moraliskt stöd och styrde kosan mot St Eriksplan.

Tatuering Carneval Tattoo

Dadde var precis en sån skön typ som jag hoppades på. Helt opretentiös, proffsig men ändå avslappnad och fick mig att känna mig helt bekväm. Så otroligt viktigt att den som ska märka en för livet inser vilket ansvar han har och får en att känna sig trygg i sitt beslut.

Tatuering Carneval Tattoo

I stort sett hela studion var inplastad. Jag väntade nästan på att även JAG skulle bli inplastad och få munskydd. Riktigt så långt gick det inte.

Tatuering Carneval Tattoo

Det var skönt att se hur noggrann Dadde var med säkerheten runt tatueringen, med nålarna, färgen och allt annat. Kändes proffsigt och tryggt.

Tatuering Carneval Tattoo

När Dadde gjorde konturerna använde han en maskin med fem nålar som jobbar tillsammans. Det känns. När han sedan fyllde i tatueringen använde han en maskin med nio nålar. Det KÄNNS. Ungefär som att någon sitter och eldar lite på ens arm. Inte jätteskönt men ändå lite skönt.

Tatuering Carneval Tattoo

Färdig! En timme tog det ungefär. Grymma Dadde.

Tatuering Carneval Tattoo

Mycket nöjd tjej.

Måndagskoftan

130909_01

 

Hej måndag!

Jag är helt mosig i huvudet och hade tänkt gå på konsert och se Mirjam Bryant på Kägelbanan i kväll men tröttheten riskerar att släpa hem mig till soffan istället. Mest ville jag bara visa upp den fina koftan jag köpte på Monki i helgen samt det faktum att jag är uppe och lever efter förkylningen som nästan tog död på mig.

Ta-da!

Alla former av hjärtekrossande.

Jag undrar ofta, är det meningen att livet ska vara så här meckigt, eller är det jag som krånglar till det mer än nödvändigt? Är det meningen att man ska tvivla på sig själv och om man faktiskt är en så bra person egentligen? Att man ska tvivla på vilka ens vänner är och vem som verkligen vill en väl på riktigt?

Jag försöker vara en god vän. En bra människa. Empatisk och generös och tolerant. Men tänk om jag inte lyckas? Tänk om jag bara intalat mig själv att jag är sådan men egentligen är jag självisk och egocentrisk och bryr mig bara om mig själv?

Mattan rycktes undan från under mig igår. Jag anklagades för att vara en dålig vän, vilket är ungefär det värsta man kan anklaga mig för. Och idag är jag så sorgsen. För tänk om det är sant? Tänk om de där människorna som inte längre finns i mitt liv, att det var därför de lämnade? För att jag inte lyssnar, för att jag bara tar och inte ger tillbaka. Utan att ens inse det.

Den tanken är alla former av hjärtekrossande.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier