Oscarsgalan 2012: Uppladdningen

Sådär, nu har jag parkerat mig framför uppaddningen inför årets Oscarsgala. Jag är redan less på Filip och Fredriks meningslösa kommenterande (som sällan har något alls med film eller de nominerade att göra) men älskar glittret, glamouren och den konstanta strömmen av vackra klänningar. Galan börjar om drygt en timme och jag är redan toktrött. Intaget av socker och koffein kommer att bli löpande.

Att hålla koll på alla på röda mattan kräver simultanförmåga. Kanal nio på teven och SVT Play på iPaden.

I den fina boxen från Bredbandsbolaget kan man bara klicka på ”spela in” och så sköter den sig själv. Om det skulle vara så att jag toksomnar mitt i hela kalaset.

Söndagsloppisfynd

Det har varit en alldeles lysande helg. Igår var en sådan där dag som slutade på ett helt annat ställe än den började och det på ett mycket bra sätt. Jag tog typ en miljon bilder igår så det kommer ett mastodontinlägg senare.

Men först vill jag visa mitt senaste fynd i min ”gamla böcker”-samling. Jag har så smått börjat samla på gamla böcker som mest ska stå och se vackra ut i min fina retrobokhylla. De två understa köpte jag på Erikshjälpen när jag var i Göteborg förra månaden, och den översta, med skinnband, hittade jag på Hötorgsloppisen tidigare idag. 15 riksdaler fick jag ge för lyriksamlingen från 1927. Mer ammunition inför nästa poesitramz kanske?

En prinsessa och en demokrati.

Den första bilden på den bara några timmar gamla prinsessan valde hovet att visa upp på Facebook. En halvdassig bild, rakt upp och ner vid avfärden från Karolinska sjukhuset, mellan två stolta och, om än något småtrötta, strålande lyckliga föräldrar, ligger hon nedbäddad i en barnstol. Bara en litet mössprytt huvud kan anas av vår framtida drottning.

Jag är inte royalist. Inte heller är jag republikan. Och jag gillar inte ens barn speciellt mycket. Men jag tycker ändå att en sådan här dag är lite stor på något vis. För det är ju trots all historia vi får bevittna. Och det faktum att hovet valde just Facebook som första plats att visa upp den nya tronföljaren säger en hel del om vår samtid. När till och med hovet, som alltid varit lite svåråtkomliga, tar till en kanal som står för direkt kommunikationen med Sveriges folk. Det är lite häfigt.

Och folket är onekligen engagerade i frågan, vare sig det är på ett positivt eller negativt sätt. På tre timmar har inlägget genererat drygt 15 000 likes, 3300 kommentarer och 2500 delningar. Antalet följare av kungahusets Facebooksida har även chockhöjts med över 20 000 personer under samma tid.

Monarki eller republik – det är i alla fall demokrati.

Onsdag. Bara det är ju värt att fira.

 

Förutom den här jäkla hurriorkanen som pågår i min skalle just nu så har detta varit en alldeles förträfflig onsdag. Bra framsteg på jobbet (sjukt roligt event i mars som jag jobbar på!), efterjobbshäng med Disneykollegan och veteöl och sedan sushi och fnitter på Bauer med Erica som hade fått nytt jobb och det skulle ju firas och så. Och sedan en sväng på Nada och planerande inför min födelsedagsfest om drygt en månad (!!!).

Jag är så glad och tacksam över att jag har sådana vänner som man bara kan ösa all sin skit över och de nickar och förstår och sorterar in skiten i fack när man själv inte orkar. Och så skrattar man och lättar upp och så lovar de att allt ska bli bra till slut. Tack fina Erica.

Och sedan vill jag bara säga hur fantastiskt jävla glad jag är över alla er som orkat kommentera och berättat om er själva i inlägget här nere. Att ni varit med så länge och verkar så himla härliga och bra så att jag bara vill bjuda hem er allihopa på middag och bubbel! Det har varit fantastiskt roligt att läsa och det känns verkligen som att vi kommit lite närmare varandra och jag fått en liten ny boost i bloggeriet. Så himla kul! Och jag lovar att svara så fort jag bara kan.

Och hörrni, ni som vill ha lösenordet till de dolda inläggen. Släng iväg ett mail till mig på linda (at) lindah.net så ska jag se vad jag kan göra.

Tisdagskväll.

Tisdagskväll. Lite hängig. Pratade med fina vännen som flyttat långt bort. Fast hem. Lagade soppa. Råkade tappa cayennepepparkaret i soppan. Blev således lite svettigt att äta soppan.

Blev så himla glad över att några av er svarat på mina frågor. Er gillar jag lite extra.

Funderat på det här med att vara snäll mot mig själv. Jag säger hela tiden att jag ska börja med det. Ett bra sätt att göra det vore kanske att sluta försätta sig i situationer som man mår dåligt av. Moment 22. Dumhuvud.

Just. Det var ju det där med att vara snäll. Imorrn. Jag lovar.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier