Vino
tisdag, 16 juni, 2009
Inga kommentarer
På Friday's Stureplan med Mia och ett glas vin. Fin avslutning på en rätt crappig dag.
På Friday's Stureplan med Mia och ett glas vin. Fin avslutning på en rätt crappig dag.
Idag har verkligen livet kickat min lilla rumpa. Och inte på ett bra sätt. Utan ett sånt sätt som lämnar ett fett stövelmärke på my behind.
Denna glimrande dag inleds med att barnmorskan informerar mig om att snart får jag inga p-piller längre om jag inte går ner i vikt. Gärna typ 20 kilo. För det räcker inte med att man är utomordentligt estetiskt fel i denna smaaaala värld, nej, man kan tydligen dö också.
Sedan tar jag min fem ton tunga väska (och uppenbarligen, lika tunga röv) och drar mig inåt stan för mitt första möte. På bussen fastnar jag med mina strumpbyxor i väskan och river upp ett stort hål i strumporna. Och inte på ett ställe där det kunde ha råkat vara meningen och jag kunde varit sådär cool som kidsen är. Utan lite på sidlåret sådär.
Efter mötet och en promenad mot city blir jag så smått matförgiftad på något halvmysko Sushiställe på Östermalm och går med magknip hela dagen kombinerat med frekventa toalettbesök.
Och som toppen på gräddmoset har jag en finneblaffa på hakan. Gorgeous.
Men nu kommer allt att vända. För nu ska jag äta mysmiddag med Mia på Friday's och dricka något med alkohol i. Mia och alkohol är alltid en vinnande kombination. Och så kan vi väl alla komma överens om att hålla tummarna för att jag inte ramlar framför en buss på vägen hem?
Det är ingen hemlighet att jag, som många andra tjejer, är en sucker för romantiska komedier. Boy meets girl, boy loses girl, boy gets girl back. Vi kan historien och vi vet alla hur låten går. Men när vi avnjuter den där kyssen i slutminuten så suckar vi längtansfullt och torkar bort en tår, för vi vill ju alla vara hon. Få vårt lyckliga slut.
Historien görs alltför många gånger med mindre lyckat resultat, och därför blir jag smått euforisk när jag snubblar över ett exemplar som visar hur den här genren verkligen ska hanteras. The Proposal.
Sandra Bullock är tillbaka och här är hon i sitt esse. Humorn är torr, sarkasmen dryper och jag slickar i mig, för få gör det så bra som Sandy. Som följeslagare har hon Ryan Reynolds (gift med ScarJo och har nu senast synts i Wolverine) som inte bara är rent ut sagt skitsnygg, utan även han har den komiska ådran.
Filmen är verkligen rolig, som romantiska komedier faktiskt inte alltid är. Jag, tillsammans med faktiskt hela biosalongen, skrattar högt filmen igenom, och jag blir rent ut sagt imponerad över att nivån hålls så hög utan att bli speciellt kladdig eller blödig alls.
Kontentan? Den är skitbra. Se den. Sverigepremiär 24 juni. Så länge kan ni kika på trailern här.
Håll i er nu, för nu blir det skryt för hela slanten.
Inte nog med att jag tog mig iväg till BodyPump-passet (under högljudda protester från delen av mig som hellre ville lägga sig framför teven och äta), jag stannade även kvar och körde DansAerobics-passet som var efter Pumpen. Detta resulterade alltså inte i ett 55-minuters-pass, utan hela 110 minuters pustande och frustande och svettande!
Jag är så stolt att jag spricker.
Sitter och försöker upparbeta någon slags motivation som ska bära mig iväg till BodyPumpen ikväll. Jag kan meddela att det går sådär. Får man ta semester från träningen redan två veckor innan den riktiga semestern börjar?
Jag är en sådan vekling.
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer